Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rykten om förstärkt räddningsfond

Uppdaterat onsdag 19 oktober 2011 kl 15.31
Publicerat onsdag 19 oktober 2011 kl 08.20

Frankrike och Tyskland har kommit överens om att förstärka eurozonens räddningsfond EFSF till 2 000 miljarder euro, skriver den brittiska tidningen Guardian.

Det är närmare fem gånger mer än de 440 miljarder euro som fonden har att sätta in i dag. Det ska bland annat fungera så att fonden träder in som garant för lån.

Tidningen skriver att uppgifterna kommer från högt uppsatta EU-diplomater, och att planen ska presenteras under helgens toppmöte.

Finansminister Anders Borg väntar sig att nästa runda finansminister- och toppmöten i Bryssel ska ge ett grekiskt krispaket, skyddsvallar mot spridning av skuldkrisen till Italien och Spanien och en brandvägg kring EU:s finanssektor.

Och det är i första hand euroländerna som ska leverera, förklarar han efter onsdagens överläggningar i EU-nämnden.

– Vi har rätt att kräva att euroländerna nu redovisar hur de ska hantera den här krisen, säger Borg.

Han tycker att det belopp på 2 000 miljarder euro som stridskassa i eurozonens krisfond EFSF, som det spekulerats om i medier, ser ut som en rimlig beräkning av vad som nu måste fram.

– Beloppet för euroländerna måste nog landa i den storleksordningen, säger han.

Det värsta tänkbara är om krisräntorna når sådana nivåer att den italienska staten slås ut från kapitalmarknaden, enligt Borg.

– Det är världens tredje största statsskuld.

Den brandvägg som ska skydda finanssektorn i EU kan översättas till 100-200 miljarder euro för att stärka bankernas balansräkningar, enligt Anders Borg.

– En betydande del av detta kan naturligtvis dras in genom att bankerna kvarhåller sina vinster. Det skulle vara det enklaste sättet, säger han.

– Ett annat sätt är att de (bankerna) går till marknaden, tillägger han.

Att ägarna av detta drabbas av utspädningseffekter ser han som en självklarhet.

När dessa möjligheter inte står till buds vill Borg att EU:s medlemsländer, vart och ett för sig, tar sig an eventuella kapitaltillskott i sin egen banksektor.

– Först därefter är det aktuellt att tala om någon typ av europeisk institution (som EFSF), säger han.

Enligt Borg har skuldkrisens snabba utveckling drivit fram ett behov av "en snabbare rekapitalisering av banker i Europa än vad som annars skulle ha skett".

– Kapital är det bästa skyddet mot instabilitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".