Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyhetskrönika

Många frågor kvarstår efter dråpdomen

Publicerat fredag 21 oktober 2011 kl 18.46
När nu domen fallit, kan man fundera över om åtalet överhuvudtaget var befogat, skriver Ekots Anna Larsson. Foto: Lars Pehrson/Scanpix

När den lilla flickan avled på sjukhuset en septemberdag 2008 var det ingen som trodde att ett brott hade begåtts. Först efter att föräldrarna polisanmält sjukhuspersonalen för att få veta varför deras dotter så hastigt hade försämrats veckan före dödsfallet, visade obduktionen en skyhög halt narkosmedel i barnets blod. Därför beslöt åklagaren att väcka åtal mot den läkare som skötte flickan under hennes sista timmar i livet.

När nu domen fallit, kan man fundera över om åtalet överhuvudtaget var befogat.

Efter domen är det inte ens bevisat att ett brott begåtts. Än mindre finns en förklaring till den höga koncentrationen narkosmedel i blodet. Men det har heller inte varit tingsrättens uppgift. Det åtalet gällde var om den läkare som tjänstgjorde den 20 september gav flickan en dödlig dos av narkosmedel eller inte. Rätten anser att läkaren är oskyldig. I domen heter det också att hon inte agerat på något sätt som inte varit medicinskt motiverat.

I domen görs ändå en ambitiös och noggrann genomgång av olika tänkbara förklaringar till den tragiska händelsen. Rätten har sökt svaren på tre frågor: För det första om blodprovsanalysen varit tillförlitlig. För det andra om det finns någon alternativ förklaring till den höga dosen tiopental och för det tredje om det i så fall verkligen var just läkaren som är gärningsman.

Det är blodprovsanalysen som rätten lagt mest arbete på att genomlysa. Normalt accepteras de analysvärden som kommit från Rättsmedicinalverket till landets domstolar, men i det här fallet har halten av tiopental ifrågasatts både av de experter som förhörts och av rättens ledamöter.

Slutsatsen har blivit att provsvaret inte är tillräckligt tillförlitligt.

Beträffande alternativa förklaringar skriver rätten att det får anses klarlagt att barnet fått tiopental vid flera tillfällen veckorna före dödsfallet och att man vet för lite om hur medlet utsöndras från ett så litet och sjukt barn. Hon kan ha haft medlet kvar i kroppen, och det kan vara en alternativ förklaring.

Rätten har inte heller kunnat slå fast att just läkaren skulle ha gett barnet tiopental. Efter mer än tre år är vittnenas minnesbilder suddiga och flera av dem överensstämmer inte. Rätten konstaterar också att ingen av de anhöriga tycks vilja peka ut läkaren som ansvarig för barnets död.

Den utdragna processen har väckt en intensiv debatt, dels om läkares speciella roll i livets slutskede och om smärtlindring för svårt sjuka, dels om hur händelsen påverkar vårdens rutiner och patienternas förtroende.

Det har fått den ovanliga följden att rätten i sin dom också tar upp debatten om vad läkare får och inte får göra när det gäller att lindra smärta och ångest i livets slutskede. Men målet handlar inte om smärtlindring, skriver rätten, utan är istället en fråga om barnet har förgiftats eller inte. Skulle det ha skett, vore det en brottslig gärning som kan lagföras. Men rätten har alltså inte funnit några bevis för att ett brott ägt rum.

Frågan om hur vården påverkas av händelsen är svår att besvara. I debatten har det spekulerats om att läkare skulle blivit mer försiktiga när de tvingas fatta livsavgörande beslut och att patienter fått vänta längre på svåra besked. Men det är omöjligt att mäta objektivt.

Läkarförbundets ordförande har framhållit att journalföring behöver förbättras, så att man med säkerhet kan visa vad som tillförts en patient och när.

En fråga som också är uppenbar efter domen i Solna tingsrätt är hur rättskemiska prover tas och analyseras. Aldrig tidigare har en blodanalys granskats så noggrant under en rättegång. Det pekar på flera brister som kan ge en minskad tillit till de analysmetoder som används på rättsmedicinalverket. Kanske visar det också på behovet av en ökad genomlysning av de metoder som används och ett förbättrat regelverk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".