Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

50 procents skuldnedskrivning krävs

Uppdaterat lördag 22 oktober 2011 kl 10.45
Publicerat lördag 22 oktober 2011 kl 10.30

Finansministrarna i eurozonen har enats om att uppmana privata banker att acceptera skuldnedskrivningar på minst 50 procent på lån de har utestående till Grekland, enligt en diplomat med insyn i förhandlingarna.

Finansministermötet har också enats om att Grekland får åtminstone 5,8 miljarder euro av den utbetalning på åtta miljarder euro ur krispaketet på 110 miljarder euro som ställts i utsikt. De resterande 2,2 miljarderna kräver ett beslut i Internationella valutafonden (IMF).

– Det är ganska uppenbart att en grekisk skuldnedskrivning måste vara omfattande, säger finansminister Anders Borg (M) på väg in till Ekofin-mötet.

Han tillägger att banker inte ska räkna med att skattebetalare i Europa ska betala för de kapitaltillskott som väntas bli nödvändiga för att skydda banksystemet från haveri när nedskrivningen görs.

– Bankerna får inte åka snålskjuts på skattebetalarnas pengar, sade Anders Borg på väg in till mötet.

Han påpekade att om stater ska gå in med kapital i bankerna så måste de också få inflytande.

I första hand anser Borg att bankerna själva måste anstränga sig att öka sitt kapital. EU-pengar ska bara vara en sista utväg.

På dagens möte ska Borg vara med och diskutera resultatet från Eurogruppens möte i går med de 26 andra finansministrarna från EU, innan frågorna skickas vidare till de toppmöten som står för dörren, på söndag respektive onsdag.

Eurozonens finansministrar ska sent i går enligt diplomatkällor ha enats om att det krävs minst 50 procent i skuldlättnad för Grekland, vilket kan jämföras med de 21 procent man enades om så sent som i juli.

Det är oklart exakt hur de tänkt sig att det ska gå till, men överenskommelsen från i juli byggde på att banker och försäkringsbolag med grekiska statsobligationer sänkte räntor och förlängde löptider så att det motsvarade den skuldlättnad man enats om.

– Beslutet om en sjätte utbetalning av nödlån är ett väldigt positivt och konstruktivt steg, säger Greklands finansminister Evangelos Venizelos på väg in till dagens möte.

Han tillägger att det nu är dags att bygga vidare på överenskommelsen om krisåtgärder från i juli, då det fattades beslut om ett andra stödpaket till Grekland som ännu hänger i luften, och en förstärkning av krisfonden EFSF.

– Grekland är inte det centrala problemet av eurozonen. Nu är det dags att ta mer generella och mer konstruktiva beslut för hela eurozonen, säger Venizelos.

Eurozonens finansministrar har enats om att banker måste gå med på "en betydande ökning" av sin andel i nästa stödpaket till Grekland, i form av eftergifter på lån till Grekland, enligt Luxemburgs finansminister Jean-Claude Juncker.

– Vi kom i går överens om att vi behöver en betydande ökning av bankernas andel, sade han på väg in till lördagens möte med EU:s finansministrar.

Hur stor andel det talats om uppgav inte Juncker.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".