Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tuffare krav på banker när EU ska rädda euron

Publicerat lördag 22 oktober 2011 kl 16.27
I kväll träffas Merkel och Sarkozy
(2:05 min)
Internationella valutafondens chef Christine Lagarde slår nävarna i bordet. Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet sitter bredvid. Foto: Virginia Mayo/Scanpix.

Vid EU-förhandlingarna om eurokrisen har Frankrike tvingats backa om sin modell för att förstärka räddningsfonden EFSF. EU har enats om att banker som har lånat ut pengar till Grekland måste gå med på större skuldnedskrivningar. Men fortfarande återstår flera svåra frågor för EU-ledarna att lösa.

Den accelererande eurokrisen har visat att EFSF måste få mer eldkraft för att kunna rädda euron om problemen blir ännu djupare i stora länder som Italien och Spanien.

Hur förstärkningen ska gå till råder det fortfarande oenighet om, men enligt Nederländernas finansminister Jan Kees De Jager har det franska huvudförslaget fallit.

Det gick ut på att EFSF skulle få låna pengar med hjälp av Europeiska centralbanken.

Enligt flera källor förhandlar man nu om två återstående tekniska lösningar för att förstärka räddningsfonden.

Den ena bygger på att EFSF blir ett slags "försäkringsbolag" som tar på sig en del av risken så att banker och andra ska våga låna ut pengar till krisande euroländer.

Enligt den andra modellen skapar EFSF ett nytt företag där även privata investerare bjuds in. Det nya företaget ska sedan stödköpa osäkra statsobligationer i eurozonen.

Euroländernas finansministrar kom i går kväll överens om att banker och andra privata företag som har lånat ut pengar till Grekland måste skriva av en större del av sina lån än vad man tidigare har sagt.

Ett toppmöte i somras beslutade om skuldnedskrivningar på 21 procent, nu verkar de privata långivarna få starka uppmaningar om skuldlättnader på minst 50 procent. Den siffran har däremot fortfarande inte blivit officiellt bekräftad.

Vid det pågående finansministermötet diskuterar man också en samordnad rekapitalisering av Europas banker, alltså hur banker som riskerar stora förluster på dåliga statsobligationer ska kunna få in nytt kapital.

Enligt nyhetsbyrån AP är finansministrarna nära en överenskommelse om nya regler som mer eller mindre ska tvinga banker i EU att ordna kapitaltillskott på närmare 1 000 miljarder kronor.

I diskussionerna har det hetat att bankerna i första hand ska leta reda på sitt nya kapital på den privata marknaden, först därefter ska skattebetalarna behöva ta en del av notan.

I går enades euroländernas finansministrar om att ge klartecken för sin del av nästa delutbetalning av nödlånet till Grekland, en utbetalning som anses helt nödvändig för att den grekiska statskassan inte ska sina helt i mitten av november.

Nu återstår ett ja även från ledningen för valutafonden IMF.

Låneutbetalningen har hållits inne sedan augusti på grund av att Grekland har misslyckats med att hålla sina finansiella mål. Enligt den grekiska tidningen Ta Nea planerar EU nu att inrätta en permanent avdelning i Aten som ska övervaka Greklands ekonomiska återhämtning.

Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle säger i dag att EU:s fördrag behöver ändras så att unionen och valutafonden IMF får rätt att direkt ändra i budgeten för ett medlemsland som får nödlån, om landet samtidigt misslyckas att nå upp till sina finansiella mål.

Länder som Finland och Luxemburg är däremot kritiska mot att idén att nu börja ändra i fördraget, en process som normalt tar flera år.

I kväll träffas bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy i Bryssel. De ska försöka lösa några tvistefrågor inför morgondagens toppmöte, ett möte som ska återupptas och avslutas på onsdag.

Många säger nu att eurons överlevnad hänger på att EU:s stats- och regeringschefer orkar enas om kraftfulla, men politiskt svåra åtgärder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".