Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård press på schweiziska storbanker

Publicerat tisdag 25 oktober 2011 kl 18.08
"Bankerna ruinerar oss"
(2:30 min)

De schweiziska storbankerna är satta under tryck på hemmaplan. Nya regler har införts och den schweiziska staten har tvingat bankerna att samarbeta kring skatteflyktingar från andra länder. Dessutom har Occupy-rörelsen fått ett starkt fäste i bankstaden Zürich.

Det är stormöte bland de protesterande inom Occupy-rörelsen, bara ett stenkast från Schweiz eget Wall Street, Paradeplatz i Zürich. Där har de ockuperat en park, en tältstad har vuxit upp, eldar brinner, mat lagas.

– Bankerna har större inflytande över politiken än vad de borde ha, det måste vi stoppa, säger Simone Leuthuld, en av ockupanterna i centrala Zürich.

Bankerna ruinerar oss, står det på ett av plakaten som gruppen har gjort.

Men sen sista september har nya regler för de två internationella bankjättarna UBS och Credit Suisse införts i Schweiz. De två anses vara systemkritiska. Det vill säga, hamnar de i en akut kris kan hela finanssystemet falla.

Det höll på att hända 2008. Då tvingades staten rädda UBS med enorma summor, något man vill inte göra igen.

Enligt de nya reglerna ska UBS och Credit Suisse från och med 2018 exempelvis ha nästan dubbelt så stort innehav av eget kapital än vad deras internationella konkurrenter förutsätts ha. Allt för att klara av en kris.

På lång sikt blir det en konkurrensfördel om våra banker har bra kapitaltillgång, säger Mario Tuor på Schweiz finansministerium.

Men bankerna protesterade. De tycker att de nya kraven är för hårda och för dyra. Pressavdelningen på UBS säger dock till Sveriges Radio att banken inte vill fortsätta den här debatten längre.

Vi accepterar faktum, heter det. Likadant låter det hos Credit Suisse.

Jag tycker det är bra att man bygger in extra säkerhetsmarginaler i en industri som är så avgörande för ett litet land som Schweiz, säger Jan Egbert Sturm, professor ekonomi i Zürich.

Men inte nog med det. Den schweiziska staten har också tvingat bankerna att gå med på uppgörelsen när det gäller att betala tillbaka skattepengar som skatteflyktingar från till exempel Tyskland och Storbritannien gömt undan på konton i Schweiz.

Motsvarande cirka 15 miljarder kronor ska betalas tillbaka enligt nya överenskommelser.

– Man hamnar under stark internationell press om man gömmer undan skattepengar, säger Mario Tuor på finansdepartementet i Bern.

Men Simone Leuthuld i Occupy-rörelsen tycker mer måste göras.

– Vi har ett system som inte jobbar för människor, utan mot, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".