Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
REGERINGSFÖRSLAG:

En förälders ja ska räcka för barnpsykvård

Publicerat söndag 30 oktober 2011 kl 03.00
Beatrice Ask: "Vi har barnet som utgångspunkt"
(2:06 min)
1 av 2
Regeringen föreslår att det ska räcka med att en förälder säger ja till om ett barn ska få psykiatrisk hjälp. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
Regeringen föreslår att det ska räcka med att en förälder säger ja till om ett barn ska få psykiatrisk hjälp. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
2 av 2
Regeringen föreslår att det ska räcka med att en förälder säger ja till om ett barn ska få psykiatrisk hjälp. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Det ska räcka med att bara en av föräldrarna tycker att ett barn behöver psykiatrisk hjälp för att socialnämnden ska kunna bestämma att barnet ska få hjälp om det behövs. Det föreslår regeringen i en ny lagrådsremiss.

– Tyvärr händer det att det finns en sådan konflikt där en förälder bara säger nej, säger justitieminister Beatrice Ask.

– Då måste någon ändå kunna ta ett beslut utifrån barnets bästa. Och därför tycker vi att socialnämnden ska kunna fatta ett beslut om att man ska få den här behandlingen om man bedömer att det behövs, även om en förälder säger nej.

Om en förälder med vårdnadsansvar säger nej till att ett barn ska få vård vid exempelvis ungdomspsykiatrin så kan barnet i dag inte få någon hjälp där utom i mycket allvarliga fall. Föräldrarna måste vara överens.

Om en förälder säger nej ligger ofta någon allvarlig konflikt bakom, exempelvis att den enda föräldern misshandlat den andra eller barnet.

I en lagrådsremiss föreslår därför regeringen att i fall där bara en förälder säger ja, så ska kommunens socialnämnd kunna bedöma om ett barn behöver psykologisk hjälp i någon form, extra service på grund av funktionshinder eller annan hjälp enligt socialtjänstlagen.

Utanför barn- och ungdomspsykiatrin på Kungsholmen i Stockholm leker barnen på förskolan intill och psykologen Erene Svensson-Björhn bekräftar att händer att barn inte får den hjälp de behöver för att en förälder säger nej, och hon är positiv till förslaget.

– Det kan hända då och då, det är svårt att säga exakt hur många, men det händer emellanåt.

Vad skulle det kunna betyda för de enskilda barnen?

– Snabbare insatser och på sikt kanske också kortare behandlingar.

Barnen är ofta det viktigaste föräldrarna har och föräldrarna vill gärna kunna bestämma vad som är bäst för dem. Men regeringens förslag begränsas delvis den rätten, men det ser inte Beatrice Ask något problem med.

– Det är inte rimligt att barnet då får sitta emellan.

Men finns det inte en risk att man går in och kanske skadar en trasig familjesituation ännu mer om man går på ena förälderns vilja mot den andra förälderns vilja?

– Nu är det barnet vi har som utgångspunkt, och det som är bra för barnet. Vi vet att en del barn mår väldigt dåligt och kan behöva stöd och hjälp och då ska den komma i tid, säger justitieminister Beatrice Ask.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".