Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Var fjärde får gå när försvaret görs om

Publicerat fredag 24 september 2004 kl 15.56

Regeringens försvarsproposition föreslår ett bantat försvar som inte längre har till uppgift att avvärja ett invasionsförsök mot Sverige. 5 000, var fjärde försvarsanställd, kommer att sägas upp.

ÖB Håkan Syrén tänker idag mest på de anställda.

– Jag känner oerhört starkt för mina medarbetare som tillhör den grupp som på ett eller annat sätt ska lämna oss. Det där är besvärligt.

På fredagen blev alltså försvarspropositionen äntligen offentlig. Nu kan man läsa svart på vitt vad regeringen vill med det svenska försvaret.

Var fjärde får gå
Av dagens 30 militära förband ska tio läggas ner och var fjärde försvarsanställd sägas upp.

Samtidigt är det här det förslag som behövs för att definitivt avskaffa det svenska försvar som hade till uppgift att försvara Sverige mot en invasion, anser ÖB Håkan Syrén.

– Jag uppfattar att propositionen helt gör upp med det gamla invasionsförsvaret och att de stora dragen för att gå mot ett internationellt insatsförsvar är tillräckligt tydliga för att vi ska kunna arbeta vidare, säger ÖB.

Frivilligt göra lumpen
Nu ska Sverige utbilda cirka 10 000 värnpliktiga om året. Det ska i stor utsträckning bygga på frivillighet att göra lumpen.

I stället för att strida mot olika arméer som angriper landets territorium ska försvarets väpnade styrkor utformas så att de är små och anpassade till internationella fredsbevarande och fredsframtvingande uppdrag.

Därför ska det svenska försvaret inte heller ha en massa dyr utrustning som står och blir omodern i förråden utan att någonsin användas.

Infekterad fråga
Men under presskonferensen när försvarsminister Leni Björklund presenterade försvarspropositionen märktes att det är frågan om regementsnedläggningar som är det mest infekterade ämnet.

Det verkade som om Leni Björklund var nöjd med att äntligen kunna ge svar på tal om alla framstötar som hon har hört under den gångna veckan om att regeringen använder fel siffror i sitt underlag.

– Jag vill bara säga att siffrorna är material som har kvitterats av förbandscheferna och där de har fått säga att detta är en korrekt beskrivning. Sen kan det ju hända att man blir väldigt besviken när man ser vilka slutsatser regeringen gör i bedömningarna av de här ingångsvärdena. Men man har faktiskt själv kvitterat och sagt att detta är korrekta uppgifter, sa Leni Björklund.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".