Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
FINANSMARKNADSMINISTERN:

Banker bör bidra mer till statlig fond

Publicerat måndag 31 oktober 2011 kl 19.25
Riksrevisionen ställer sig frågande till fonden
(2:06 min)

Skattebetalare har betalat mer till den statliga stabilitetsfond som regeringen tog initiativ till efter finanskrisen 2008 än vad banker gjort när fonden är fullinvesterad 2023. Det framkommer av Riksrevisionens granskning.

– Den ursprungliga intentionen av det riksdagsbeslut som togs 2008 visar väldigt tydligt att man sa att huvuddelen av kostnaderna vid en eventuell kris, där man måste ge stöd till kreditinstitut, ska finansieras av instituten själva, säger riksrevisor Jan Landahl.

När fonden är fullt utbyggd år 2023 så är det enligt de beräkningar som riksrevisor Jan Landahl använt sig av att bankerna bidragit med 75 miljarder kronor mot 80 miljarder från skattepengar. Men det förutsätter att regeringens grundplåt på drygt 20 miljarder ligger kvar och förräntar sig men så är det inte tänkt säger finansmarknadsminister Peter Norman, de statliga pengarna är bara där under ett uppbyggnadsskede: 

– Det är rimligt för om man inte skulle göra så, då skulle fonden bli så liten så att det varken skulle göra till eller från. Här handlar det om en fond för att få ett förtroendeinslag och de måste man få upp volymen för det här redan från början.

Kommer bankerna på sikt att stå för allt i den här stabilitetsfonden?

– Ja, så kommer det att bli.

Riksrevisionen ställer sig också frågande till att den här stabilitetsfonden inte är en fond i egentlig bemärkelse med egna pengar avskiljda från resten av statskassan. Och det är en nackdel tycker riksrevisor Jan Landahl.

– Nackdelen är den att om man måste betala ut pengar från fonden i en krissituation då är sällan situationen avskild till Sverige, då är det ofta frågan om en betydligt allvarligare situation och då blir statens upplåningskostnad mycket högre.

– Det är ett korrekt argument men samma argument kan du ha för socialbidrag, barnbidrag och så vidare och då hamnar man i ett hundratal olika fonder, vilket skulle vara ogörligt. Den svenska modellen är att inte öronmärka pengar och inte ha fysiska fonder. Man kan fortsätta ha en diskussion men vi har hamnat i den vanliga svenska modellen, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".