Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Grekisk folkomröstning äventyrar hela krispaketet

Publicerat tisdag 1 november 2011 kl 06.40
"Man kommer bli väldigt förskräckta i Paris"
(3:14 min)

I går kväll meddelade den grekiska regeringen att det ska hållas en folkomröstning om EU:s stödpaket, som bland annat innebar att Greklands statsskuld skrivs ned med 100 miljarder euro. Inget datum för folkomröstningen har angetts, men Harry Flam, professor i internationell ekonomi, anser att beskedet inger oro.

– Min tolkning – och jag kan inte se någon annan – är att Papandreou ser det här som enda chansen för honom att få igenom alla olika sparåtgärder. Det är så mycket politisk oenighet i Grekland för närvarande, också inom hans eget parti, så han ser nog det här som enda möjligheten, säger Harry Flam.

Hur kommer det här tolkas i eurokretsen?
– Jag tror man kommer bli väldigt förskräckta i Paris, Berlin och på andra håll därför att nu vet man inte vad utgången av omröstningen blir. Vad jag kan se vet man inte riktigt när den ska hållas. Men under de månader som återstår till omröstningen kommer osäkerheten hänga över hela det här dramat. Röstar de nej vet man inte vad som ska hända.

Enligt överenskommelsen i förra veckan i Bryssel ska EU-företrädare nu träffa avtal med bankerna var och en för sig om detta. Tillsammans med ett reformprogram ska det få ned den grekiska statsskulden till 120 procent av BNP år 2020.

Euroländernas räddningsfond EFSF ökas från 440 miljarder euro till 1 000 miljarder euro. En del av pengarna ska komma från länder utifrån EU, som Kina och Brasilien, är det tänkt. Fonden ska klara att fylla hål även i Spanien och Italien om sådana uppstår.

– Alla vet att skulle Italien komma i det läget att man är tvungen att be om hjälp är det väldigt osäkert om man har resurser att också hjälpa Italien, säger Harry Flam.

De europeiska bankerna ska stärkas genom hårdare krav på hur mycket de ska ha i kapital. De flesta banker väntas klara det genom att be aktieägarna om mer pengar, hålla inne vinster och begränsa aktieutdelning. En del kan behöva statlig hjälp.

Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson anser att beskedet från Aten i går kväll kan äventyra krispaketet.

– Jag har full förståelse för att man vill testa om befolkningen stöder paketet, men samtidigt äventyras stabiliteten i eurozonen, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

På vilket sett kommer det här tas emot i eurokretsen?
– Jag tror att det finns en besvikelse över att man äventyrar det paketet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".