Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk skuldavskrivning ska diskuteras

Publicerat måndag 27 september 2004 kl 12.36

Även Sverige kan tänka sig att göra som Storbritannien, det säger biståndsminister Carin Jämtin.

Från flera håll, från kyrkor, fackliga organisationer, mänskliga rättighetsorganisationer har i flera år pågått försök att påverka de rika länderna med ett speciellt krav: Avskriv de skulder på mångmiljardbelopp som u-länderna har.

Bara för afrikanska länder uppgår skulderna till över 200 miljarder dollar. Avskriv skulderna för att åtminstone försöka att göra världen mera rättvis, har det hetat.

Storbritannien i bräschen
Fattigdomen har ökat snarare än minskat i flera länder när hårda krav ställts i anslutning till lån från Världsbanken.

Världsbankspengarna kommer från enskilda rika länder. Nu går den brittiska regeringen i bräschen för att avskriva den brittiska delen av de skulder som världens fattigaste länder har till Världsbanken.

Den brittiske finansministern Gordon Brown gav detta löfte vid den partikongress som det brittiska labourpartiet inledde på söndagen. Den svenska regeringen förefaller att vara närmast tagen på sängen av britternas initiativ.

Så här säger biståndsminister Carin Jämtin på min fråga om Sverige har liknande idéer som de brittiska.

– Ja det har vi. Nästa helg kommer Världsbankens årsmöte att hållas och det är just en av de stora diskussionerna som ska vara. Det är två skilda saker egentligen. Det ena är de bilaterala skulderna, våra egna skulder och de har Sverige under 20 års tid avskrivit och vi har avskrivit alla bilaterala skulder i de fattigaste länderna.

– Det som ska diskuteras i helgen om de multilaterala skulderna som går över Världsbanken. Det brittiska förslaget som vi ännu inte har på papper, men som vi har fått på telefon, det verkar vara jätteintressant att titta på för det är ett förslag som innehåller en avskrivning av de allra fattigaste ländernas skulder, men som också bygger på en modell hur man ska finansiera den här skuldavskrivningen.

Men om u-länderna lånar pengar och sedan skulderna bara fortsätter att skrivas av, så är det ingen ordning i världen?

– Just det. Det har hänt mycket sedan många av de här skulderna togs, så många av skulderna är väldigt gamla. Världsekonomierna går upp och ner. Många mycket fattiga länder är väldigt råvaruberoende och många råvarupriser har gått ner mycket kraftigt under de senaste åren. Oljepriser går upp och så vidare. De här ekonomierna är så små och känsliga att det påverkar dem enormt mycket. En del av anledningen till att de inte kan skriva av skulderna kan de inte själva påverka, säger Carin Jämtin. 

Lars-Gunnar Erlandson
lars-gunnar.erlandson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".