Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stor risk att få en andra hjärtinfarkt

Publicerat fredag 4 november 2011 kl 07.00
"Bättre med fler återbesök"
(2:10 min)
1 av 2
Mai-Lis Hellénius. Foto: Caroline Åkerlund/ Sveriges Radio.
2 av 2
Behandling med defibrillator. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.

En stor del av dem som drabbats av hjärtinfarkt riskerar att drabbas av en ny infarkt. En tredjedel av dem som fått en hjärtinfarkt har för högt blodtryck och kolesterolvärde ett år efter hjärtinfarkten. Det visar en undersökning som Hjärt- och lungfonden presenterar i dag.

Arvo Bjärbo fick en hjärtinfarkt för sex år sedan. Sedan dess har han bland annat ändrat sina matvanor för att hålla koll på blodtrycket.

– Det första jag bestämde mig för var att gå ner i vikt. Jag har under hela mitt liv ätit vettigt, tycker jag själv. Och motion har jag ägnat mig åt hela mitt liv så det var inget nytt. Men det jag blev väldigt medveten om det här så jag såg framförallt till att äta en väldigt vettig frukost, säger han.

Efter att ha fått en hjärtinfarkt för sex år sedan, fick Arvo Bjärbo råden att gå ner i vikt, äta hälsosammare och motionera. Allt för att hans blodtryck skulle hålla sig nere. Det kan ha skonat honom från att få en andra hjärtinfarkt.

Men av de 37 000 människor som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år, är det så många som en tredjedel som ett år efter infarkten har för högt blodtryck och för höga värden av farligt kolesterol, visar Hjärt- och lungfondens nya rapport. Något som ökar risken att drabbas av en hjärtinfarkt igen.

En tredjedel är för många, tycker Staffan Josephsson som är generalsekreterare på Hjärt- och lungfonden. För att fler ska lyckas sänka sitt blodtryck och kolesterolvärde tycker han att sjukhusen måste bli bättre på att följa upp de patienter som har fått en hjärtinfarkt:

– Om man kan få fler återbesök på sjukhuset, har man bättre koll på patienterna. Det är ett sätt att förbättra det hela. Vi tror också att det skulle ha stor betydelse om man kunde ställa in medicineringen för de här patienterna bättre, säger han.

Maj-Lis Helénius är överläkare på livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset. Hon håller med om att sjukhusen måste bli bättre på att följa upp patienterna men tycker att en del av ansvaret också ligger hos patienten själv.

– När det gäller livsstil har man alltid ett eget ansvar som individ eller patient, men som läkare har jag också ett ansvar. Om jag skriver ut medicin eller fysisk aktivitet på recept är det också mitt ansvar att följa upp det. Så jag skulle säga att ansvaret är delat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".