Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Astronauterna är hemma från ”Mars”

Publicerat fredag 4 november 2011 kl 11.21
Fuglesang om marsprojektet
(7:30 min)
1 av 4
Hur klarar folk av att leva isolerade under lång tid? Det skulle sex personer ta reda på genom att stänga in sig i 520 dagar. Foto: ESA
2 av 4
Teamet tränar i en studio för att gå på mars. Foto: ESA
3 av 4
Sista delen av uppdraget Mars500 var 520 dagars isolation. De gick in i ett låtsasrymdskepp i Moskva torsdagen den 3 juni 2010. 18 månader senare kom de ut. Foto: ESA
4 av 4
Sista delen av uppdraget Mars500 var 520 dagars isolation. De gick in i ett låtsasrymdskepp i Moskva torsdagen den 3 juni 2010. 18 månader senare kom de ut. Foto: ESA

I Moskva har sex män som varit instängda i ståltuber i ett och ett halvt år i dag släppts ut efter en simulerad resa till mars.

Experimentet ses som en stor framgång, men nog såg testastronauterna lättade ut när luckan till omvärlden öppnades.

Bleka men glada och klädda i blå dräkter. Efter sin 520 dagar långa resa till mars instängda i ett system av ståltuber i ett biomedicinskt institut i en förort i Moskva var deras resa i dag äntligen över.

Det är alltså första gången sedan i början av juni förra året som luckan öppnades för besättningen som består av tre ryssar, två européer och en kines. 520 dagar är så lång tid en resa till mars skulle ta med den teknik man tror sig kunna använda för en sådan resa.

Allt har gjorts för att resan ska vara så verklig som det bara går, med total isolering utom radio med naturtrogna störningar och kraftiga fördröjningar och under en stor del av resan inte ens det.

Halvvägs simulerades till och med en rymdpromenad i ett slutet utrymme med röd sand och stenar, kompletterat med en stjärnhimmel av lysdioder.

Det är just isoleringen som varit en viktig del av experimentet, enligt astronauten Christer Fuglesang som arbetar med forskning på Europeiska rymdorganisationen, ESA, och var med vid lucköppningen i Moskva.

– Besättningsmedlemmarna under en marsfärd kommer att dela ett ganska litet utrymme. Det är bland annat det har vi testat här. Sedan finns det andra problem som vi inte har kunna undersöka, till exempel tyngdlösheten och strålningen i rymden samt en del tekniska problem, säger han.

– Skulle man verkligen satsa på det här tror jag vi skulle kunna skicka iväg någon om 15 eller 20 år, men mer realistiskt är kanske att det kan bli av om 25 år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".