Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skatt på finanstransaktioner splittrar EU

Publicerat tisdag 8 november 2011 kl 11.50
Sverige starkt emot transkationskatt
(1:42 min)
Finansminister Anders Borg träffar kollegor på mötet i Bryssel i dag. I mitten Spaniens Elena Salgado, till höger Storbritanniens George Osborne. Foto: Geert Vanden Wijngaert/Scanpix.

EU-länderna är splittrade i frågan om en europeisk skatt på finansiella transaktioner. Frågan diskuteras i dag på ett finansministermöte i Bryssel, och medan länder som Tyskland trycker på för en skatt är Sverige starkt emot, sade finansminister Anders Borg på väg in till mötet.

– Finansiell transaktionsskatt kommer inte att fungera! Det är förmodligen ett av de effektivaste sätten att sänka Europas BNP, och samtidigt höja upplåningskostnaderna, säger Anders Borg.

I slutet av september la EU-kommissionen fram ett förslag om att banker och andra finansiella aktörer i EU ska betala skatt varje gång de sinsemellan handlar med till exempel aktier eller obligationer. Skatten skulle kunna ge nya intäkter i EU på över 500 miljarder kronor per år, enligt kommissionens beräkningar.

En majoritet i EU-parlamentet är starkt för den här idén, detsamma gäller för EU-länder som Tyskland. Sverige och Storbritannien säger däremot bestämt nej inför dagens diskussion med EU-ländernas finansministrar. Sverige prövade en liknande skatt i slutet av 1980-talet, och det innebar att de flesta finanstransaktioner i stället flyttade utomlands.

Dagens möte här i Bryssel handlar formellt inte om Grekland och Italien, men krisen där präglar förstås ändå mötet.

– Det är förtroendebristen som nu plågar Europa. Vi har en högskuldkris, och den måste lösas av högskuldländer. Greker, italienare och andra med höga skulder måste hantera sina problem. Förtroendet börjar ta slut för Europa, och då måste man hantera den situationen, säger Anders Borg.

Osäkerheten om läget i Italien har i dag återigen pressat upp räntan på italienska statsobligationer till nya rekordnivåer. Italien har en väldig statsskuld på över 17 000 miljarder kronor, och räntan är nu så hög att många bedömare anser att Italien är precis på gränsen för att tvingas begära ekonomisk hjälp utifrån, som Grekland, Irland och Portugal har gjort. Men Österrikes finansminister Maria Fekter sade i förmiddags att "Italien vet att landet är så stort att det inte kan hoppas på hjälp utifrån".

I eftermiddag står den italienska regeringen inför ännu en avgörande och oviss omröstning i parlamentet. Om Berlusconis regering förlorar omröstningen kan det bli svårt för den att driva igenom kommande budgetbeslut.

I Grekland har det fortfarande inte kommit några nyheter i dag om hur den kommande koalitionsregeringen ska se ut eller fungera. I går kom nya krav från övriga euroländer för att de ska fortsätta ge ekonomiskt stöd till Grekland. Landets största partier måste skriftligen garantera att de tänker genomföra de omfattande besparingar som är motkrav för den ekonomiska nödhjälpen från EU och valutafonden IMF.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".