Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Föreslår ersättningstak för f d riksdagsledamöter

Publicerat onsdag 9 november 2011 kl 05.00
"Samma villkor bör gälla alla"
(3:04 min)
1 av 2
En diskussion pågår mellan olika partier i riksdagen om hur ersättningar för tidigare riksdagsledamöter ska se ut och eventuellt begränsas. Foto: Jessica Gow/Scanpix.
2 av 2
Lena Klevenås. Arkivfoto: Jan Collsiöö/Scanpix

Efter debatten om före detta politikers ekonomiska ersättningar, förhandlar nu partierna om hur generösa villkor ska vara för politiker som har slutat i riksdagen. Centerpartiet och Miljöpartiet vill att politikerna som längst ska få ersättning två år efter sina uppdrag i riksdagen.

– Villkoren för oss riksdagsledamöter måste vara samma som villkoren för alla andra människor, säger Anders W Jonsson, gruppledare för Centerpartiet i riksdagen.

– Den 61-åriga undersköterska som blir av med jobbet måste söka sig ett nytt jobb och kan inte gå på a-kassa tills hon fyller 65 år. Hon förväntas ta vilket jobb som helst och var som helst i landet. De villkoren måste också gälla oss riksdagsledamöter, säger Anders W Jonsson.

Politiker som suttit några år i riksdagen och sen slutar har rätt till det som kallas inkomstgaranti. Tanken är att det skall vara en ekonomisk trygghet innan man kommer ut i det vanliga arbetslivet igen.

Första året får alla 80 procent av riksdagsarvodet och för många som slutade förra året innebär det ett stöd på cirka 44 000 kronor i månaden. Sen trappas stödet ner beroende på ålder och hur länge man suttit i riksdagen. Vissa kan få inkomstgaranti under så mycket som 15 års tid. 

Lena Klevenås var 51 år när hon lämnade riksdagen 1998, för att arbeta bland annat för fredsrörelsen. Fortfarande får hon inkomstgaranti. Nu handlar det om ungefär 13 000 kronor i månaden. Hon tror att förlaget om en två-årsgräns kommer att bli tuff för den som är äldre och lämnar riksdagen. 

– Jag tycker nog att det är lite väl hårt, för om man till exempel är över 60 år, så är det inte så lätt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Om man har haft ett jobb där man har varit tjänstledig, så kanske man har möjlighet att göra det. Men har man suttit i riksdagen länge, så är det väldigt svårt att komma tillbaka.

Inkomstgarantin är tänkt som en omställning för riksdagsledamöter, en trygghet i väntan på att man hittar ett nytt jobb.

I ditt fall har det ju pågått i mer än tio års tid. Skulle du säga att det är som en omställningsgaranti för din del?

– Nej, och jag såg det inte så när jag fick det här i slutet på 1998. Det var inte så man pratade om det då. Det är nu på senare tid som man har pratat om det som en omställningsgaranti och att man också har coacher för att få riksdagsledamöter tillbaka till sina gamla jobb eller andra jobb. Det fanns inte när jag började ta ut den här.

– Nu är jag 64 år, så det är inte aktuellt att försöka gå tillbaka till arbetsmarknaden, säger Lena Klevenås.

Har du någon gång under de här åren funderat på att inte ta ut inkomstgarantin?

– Ja, nu de sista åren när det har blivit så mycket kritik mot den.

Vad har du tänkt då?

– Att det är för sent i mitt fall att ändra någonting på det.

Alla riksdagspartier är eniga om att inkomstgarantin bör ses över. Men än så länge är det bara Centerpartiet och Miljöpartiet som har deklarerat hur länge ledamöterna bör få ersättning. Moderaternas gruppledare Anna Kinnberg Batra vill inte ge besked.

– Det är lite för tidigt för att vara så specifik, säger hon.

Den här frågan har diskuterats och debatterats under massor av år. Varför är det så svårt att ha en åsikt om det ska handla om ett år eller tio år?

– Jag har åsikten att det bör trappas av i tid. Sen vill jag att vi blir så brett överens som möjligt, så att det här systemet håller och inte måste göras om hela tiden, och inte blir föremål för polemik och konflikt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".