Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chatt med Skolinspektionen

Publicerat onsdag 9 november 2011 kl 14.59
Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.

Vilka nya rättigheter ger den nya skollagen? Vad har skolorna för skyldighet att ge alla barn det stöd de behöver? Vart kan man vända sig om man inte får den hjälpen? Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, har svarat på frågor i en chatt. Läs frågor och svar här.

Moderator: Hej och välkomna till chatten med Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Chatten pågår till klockan 15.00.

13:55, 10 november 2011





Tina Broström: 1 Hur ska vi komma runt problematiken att skolor godkänner elever som eg inte har tillräckliga kunskaper. Läraren/rektorn/skolan vill ju inte hamna i onåd hos ansvariga i kommunen genom att höja undervisningskostnaderna dvs incitamentet finns inte o det kan tom leda till en dålig sits då läraren ska löneförhandla. 2 Finns det idag några sanktioner/kostnader för de kommuner som trots kritik fr Skolverket inte vidtar åtgärder till förbättring?


Ann-Marie Begler:

Jag håller med om att det blir problematiskt. En elev som får godkända betyg utan att ha nått den kunskapsnivån riskerar att misslyckas senare i livet. Det är viktigt att betygen sätts utifrån de kriterier som finns. Det här är en fråga alltid tittar på i sin regelbundna tillsyn. Det är också en rättsäkerhetsfråga. Det är därför det är en av de punkter vi alltid tittar på.

14:03, 10 november 2011





Nicke: Hej Lärarna får fler och fler undervisningstimmar samtidigt som kraven på individualisering, integrering av särskoleelever, ökad dokumentation, redovisningar, kartläggningar, socialt engagemang för sina mentorselever.,... Vi får mindre och mindre tid för varje elev. Kommunen motiverar fler undervisningstimmar per lärare med att vi ska öka måluppfyllelsen om lärarna undervisar mer. Men på detta vis får ju eleverna mindre lärartid och inte mer eftersom varje lärare undervisar fler elever. Jag förstår inte hur detta kan ge en högre måluppfyllelse. Vad tycker du om detta. Jag som lärare vill ju ha mer tid med varje elev och inte mindre.


Ann-Marie Begler: Läraren är den viktigaste resursen en skola har. Tyvärr är det väldigt svårt att svara generellt på detta. Det ser olika ut i olika skolor och olika kommuner. Samtidigt tror jag att uppföljning och åtgärdsplaner är en god hjälp i undervisningen för att alla elever ska kunna nå målen.

14:06, 10 november 2011





Mauricio: Hej!Jag heter mauricio Ruz och jag anser mig blivit felplacerad på särskola under 80-talet. Min fråga är hur jag kan gå till väga för att granska mitt ärende och kräva ansvar och en ny utredning kring mitt fall. Har redan vänt mig till JO och DO utan resultat.


Ann-Marie Begler: Jag förstår verkligen din svåra situation. Du måste vända dig till din kommun. Vi har flera gången påtalat att kommunen ska ge personer som ansett sig vara felaktigt placerade nya utredningar.

14:07, 10 november 2011





Pär Lindström: Jag har läst Skolinspektionens Rapport 2011:8, där man redovisar utredningar/insatser för elever med "dyslexi" efter att ha undersökt förhållandena vid 21 skolor. Tycker Skolinspektionen som jag, att skola/Elevhälsa själva ska klara av bedömning och insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter i majoriteten av ärendena? Jag frågar eftersom det i Stockholm Stad tycks vara praxis att man remitterar till logoped, en kostnad som jag tror att Landstinget står för..........


Ann-Marie Begler:

Utifrån vår utgångspunkt är det viktigt att man får en bra utredning. Finns inte kompetens inom elevhälsofunktionen ska kommunen se till att rätt kompetens finns. Kommunen har ett ansvar att se till att ha den kunskap som behövs för att göra en regelrätt utredning.

14:09, 10 november 2011





Malin: Hur ska man gå till väga för att kunna plugga vidare när man gått i gymnasiesärskola ? Vad ska det bli av dessa elever som kastar bort hela sin skolgång för att den "Vanliga" skolan inte kan ta hand om dessa elever på rätt sätt & många elever som går är i stort sätt normala & är som vem som helst bara att det kanske har svag teoretisk begåvning . Skolan måste även vara anpassad för dem . Jag tycker det så sjukt att sätta folk i särskola som inte har några stora svårighter blir ledsen ;(


Ann-Marie Begler:

Hej Malin, jag kan inte annat än att hålla med dig. Det pågår just nu diskussioner om detta och jag hoppas verkligen det ges möjligheter att gå vidare till annan typ av utbildningar. Det är viktigt att det är rätt elever som går i särskolan.

14:11, 10 november 2011





Katarina: Varför tillåter ni friskolor som knappt har någon lärarledd undervisning utan mest "fritt arbete" vid datorn? Det här måste vara största möjligheten för friskolor att göra jättevinster, när man kan dra ner på personal och hänvisa elever till egenarbete? Gäller inte garanterad undervisningstid för friskolor?


Ann-Marie Begler: Självklart gäller garanterad undervisningstid och samma krav på behöriga lärare och lärarledd undervisning som i kommunala skolor. Det här är ett område som Skolinspektionen granskar. Skolor som ansökt om tillstånd och brister i detta får avslag.

14:13, 10 november 2011





Undrande Pappa: Hur länge skall det dröja innan skolan upprättat ett åtgärdsprogram från det att en elev fått diagnosen dyslexi?


Ann-Marie Begler: Min bestämda uppfattning är att det ska ske skyndsamt. Vi möter en del huvudmän som klarar detta på kort tid, men det finns också huvudmän som tyvärr tar längre tid på sig. Sedan 1 juli är det möjligt att överklaga åtgärdsprogram. Läs mer här: http://www.overklagandenamnden.se/

14:15, 10 november 2011





Robert: Varför är det så att skolinspektionen vid kontroller och rapporter ofta säger; -Så kan/bör/skall ni inte göra! MEN, man lämnar inga förslag till åtgärder eller visar på goda exempel. Om arbetsmiljöverket är ute och inspekterar, så kommer de med KONKRETA förslag till vad som skall göras. Det känns orimligt att skolinspektionen inte kan lämna några sådana. VARFÖR gör inte skolinspektionen det? /Robert


Ann-Marie Begler: Vi tycker det är viktigt att vara mycket tydliga i vilket sätt huvudmännen inte uppfyller lagens krav. Det är vårt uppdrag att leta och hitta sådant som hindrar elever från att få god utbildning i en trygg miljö. I vår tillsyn som beskriver vi vad skolan ska göra för att uppnå lagens krav. I våra kvalitetsgranskningar visar vi däremot goda exempel, som en vägledning för skolorna. I vår kontakt med huvudmän är vi måna om att föra en dialog om hur lagens krav ser ut. Eftersom behov och förutsättningar ser olika ut i olika skolor, måste man alltid anpassa sina lösningar på varje skola.

14:19, 10 november 2011





Petra Dalin: Hej! Jag har förstått att kraven på att en skola ska ha ett eget skolbibliotek skärps, vilket ju är mycket positivt. Hur tror du att kraven, vid granskning, kommer att se ut beträffande att skolbibliotek ska ha utbildade bibliotekarier? Som nu är fallet saknas alltför ofta skolbibliotek och på de som finns saknas i alltför stor utsträckning utbildade bibliotekarier. Med andra ord: är ett bibliotek ett (i kvalitativ mening tillräckligt bra) bibliotek om utbildad bibliotekarie saknas? (En skola utan utbildade lärare är ju knappast någon bra skola.)


Ann-Marie Begler:

Lagen ställer ingen krav på att det ska finnas bibliotikarier överhuvudtaget. Det är kommunen som ansvarar för hur biblioteken ska skötas och utvecklas.

14:21, 10 november 2011





Roland Johnasson: Det gäller vaåran son ,Jonatan hanfick inte den hjälpen som han behöver eller skulle ha i förskole klass till 3 an, han har svårt med läs och skrivninge. det kommer från mig som pappa till Jonatan. vi kämpade och lärare och pedagåger sa det mognar över sommaren mendet gorde det inte. Nu är vi här och han går i femte klass och kan läsa mycket dåligt. vi lå på lärare och skola om att våran son måste få hjälp men det fick inte han och vi. kan man annmäla skolan för brister som gjort att vi är där vi är med våran son. MVH// Roland


Ann-Marie Begler: Ja, det går att anmäla till Skolinspektionen. Du kan också vända dig till skolans ägare som är skyldig att ha en klagomålshantering för missförhållanden i skolan. Skolan är skyldig att ge stöd till de elever som behöver. Det går också att överklaga om man inte fått ett åtgärdsprogram samt om man fått ett åtgärdsprogram man inte är nöjd med. Läs gärna mer här: http://www.overklagandenamnden.se/

14:24, 10 november 2011





Nettan: Hej! Har en son som går i klass8 och fick diagnosen aspergers i maj 2011 hela hans skol gång har varit kaos för att det inte finns resurser på skolan. Han har gått på färsingaskolan sjöbo sedan klass 6 ..och vi som föräldrar känner att de inte lyssnat på oss..nu får vi stöd och Hab har varit och informerat dem att vår son bör jobba i liten grupp och ha reducerad skol gång men inget händer för skollagen säger att alla barn ska gå i helklass och få stöd där ..vi har provat detta vilket lett till att vår son sover oroligt när det är skola huvud värk och nu har han fått magkatarr han orkar inte gå i helklass..VAD ska vi göra???? Vad är det för idiotisk skollag som säger att alla ska gå i helklass..man måste anpassa till varje individs behov tycker jag..


Ann-Marie Begler: Jag förstår att ni har haft en svår situationen. Så lång tid ska det inte behöva ta. Skollagen säger att alla barn har rätt till det stöd de behöver för att kunna nå målen. Särskilt stöd ska i första hand ges i den gemenskap där barnet ingår. Men det finns inget som hindrar att barn under perioder får stöd i mindre grupper.

14:26, 10 november 2011





Magnus Hyltingö: Hej, Vår dotter går i ettan och jag tror att hon lider av dyskalkyli. Skolans speciallärare har varit sjuk hela terminen och skolan får reda på detta två veckor i taget. Så jag förstår att skolan inte vetat hur den ska agera när det är möjligt att personen kommer tillbaks om någon vecka. Detta har gjort att vår dotter inte får något extra stöd alls. Jag har nu själv anlitat My academy så det kommer en lärare hem 2 timmar en gång i veckan som vi själva får betala. Läraren har också begärt extra stöd för dotterns grupp då det är flera med koncentrationssvårigheter. Det har skolan inte levererat. Jag har tröttnat nu och haft samtal med rektor och biträdande rektor och de hoppades att de skulle få en speciallärare under nästa vecka men det verkar inte bli så. Därför har jag via mail begärt att de omprioriterar så att dottern får minst 3 40 minuters lektioner i veckan för att ta igen en förlorad termin som detta inneburit. Jag kommer annars anmäla skolan. Hur gör jag det? Bästa hälsningar Magnus Hyltingö 0705/818110


Ann-Marie Begler: Antingen vänder du dig till skolans huvudmans klagomålshanering eller så gör du en anmälan till Skolinspektionen. Läs gärna mer här: http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/

14:28, 10 november 2011





Anna: Hur kan man få stöd till barn som inte har en diagnos? För tex prematurfödda barn finns ofta förseningar i utveckling och behov av stöd utan att det finns en specifik diagnos att hänvisa till.


Ann-Marie Begler: Det krävs ingen diagnos för att få stöd. Rätt till särskilt stöd har man om det kan befaras att eleven inte når de kunskapskrav som ska uppnås.

14:30, 10 november 2011





Moderator: Det kommer väldigt många frågor till Ann-Marie Begler som kommer att svara på så många hon hinner innan chatten är slut. Det går fortfarande bra att ställa frågor, om du inte får svar på just din fråga så läs gärna övriga frågor och svar eftersom många av frågeställningarna är angränsande och du kanske hittar svar på det du söker i något av de andra svaren.

14:31, 10 november 2011





Anna: Hej! Finns det riktlinjer för vilken typ av stöd skolan ska ge vid Aspergers syndrom? Och var kan man i så fall hitta dem?


Ann-Marie Begler: Nej, det finns inga riktlinjer vilket typ av stöd, eftersom det ofta handlar om olika typer av stöd. Det som är reglerat är att man har rätt till stöd. För att kunna ge rätt stöd måste det finnas tillgång specialpedagogisk kompetens.

14:34, 10 november 2011





Annie: Hej, jag skickade en fråga före kl. 14 ang. den nya betygssättningen som är en potentiell katastrof både för barn med och utan särskilda behov. Uppskattar en respons. Signatur Annie


Moderator: Hej Annie! Frågan har skickats vidare till Ann-Marie Begler som kommer att svara på så många frågor hon hinner. Det är ett oerhört stort intresse från många frågeställare och om du inte hinner få svar på just din fråga så läs gärna ändå andra frågor och svar för många har ställt frågor som angränsar till andra frågor som har ställts här.

14:35, 10 november 2011





gunmar: Har en skola rätt att inte anställa någon speciallärare när barn med diagnoser och svåra koncentrationsstörningar inte får det individuella stöd som de har rätt till? Mvh Gunilla Vilka ska man gå vidare till i rätt ordning?


Ann-Marie Begler: Skolan ska ha tillgång till elevhälsa och där ingår specialpedagogiska insatser. Däremot finns det inte reglerat i vilken utsträckning eller omfattning. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. Skolinspektionens tolkning av begreppet tillgång är att det ska finnas när man behöver.

14:36, 10 november 2011





gunmar: Vart ska vi i första hand vända oss när vårt barnbarn inte får individuellt stöd och hjälp som han enligt både läkare och habilirering har rätt till? Speciallärartjänsten är indragen på skolan.


Ann-Marie Begler: Det snabbaste sättet att få hjälp är att vända er till skolans huvudman. De är skyldiga att ge ert barnbarn den hjälp de behöver. Anser ni att du inte får rätt där kan ni vända er till Skolinspektionen.

14:38, 10 november 2011





Mait Walderlo: Min fråga/påstående handlar om att det självfallet är alla lärares/pedagogers skyldighet att ge stöd till alla elever för att nå optimal måluppfyllelse. Jag tycker man hänger upp ansvaret för mycket på speciallärare och specialpedagoger - jag menar att specialpedagogiska metoder och förhållningssätt måste utvecklas av och ges kompetensutveckling om till alla lärare. Är rektorer för svaga att hävda detta? Är det en del av problemet? Mait Walderlo, förvaltningschef, barn - och utbildning Kumla


Ann-Marie Begler: Hej, jag tycker du har helt rätt i din bedömning. Det ingår i varje lärares uppdrag att se till att varje elev når målen. För att klarar av detta måste man använda varierade metoder. Det är en av de stora utmaningarna i läraryrket. Ibland kan de behöva stöd av specialpedagoger. Kollegialt samarbete och kompetensutveckling lärare emellan är också viktigt.

14:42, 10 november 2011





Undrande Pappa: Det finns en uppenbar risk att skolan sänker kraven på en elev med dyslexi för att "underlätta" istället för att tillsätta nödvändiga resurser så att eleven får rätt förutsättningar att nå målen som alla andra elever. Vad är Din syn på detta och vad gör ni för att motverka det?


Ann-Marie Begler: Elever med dyslexi har precis samma rätt som andra elever att lära sig och nå målen. Kunskapskraven ska inte sänkar, utan istället ska rätt stöd ges. Huvudmännen ska ge de resurser och stöd som skolorna behöver i detta arbete. Läs gärna mer i vår kvalitetsgranskning i ämnet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Dyslexi/

14:44, 10 november 2011





Arga mamman i Karlstad: Stämmer det som påstås vid min sons gymnasieskola att de inte har samma skyldigheter som grundskolan att stödja honom i skolarbetet? Enligt den person jag har haft kontakt medså är han så vuxen nu att han ska kunna ta ansvar själv för sina studier som hon också menade var frivilliga.Han är 16år och har en ADHD-diagnos. Ska han redan nu slås ut ur samhället genom att tvingas sluta den utbildning han trivs med och istället bli arbetslös? Tacksam för svar.


Ann-Marie Begler:

Oavsett om det är frivillig skolform eller ej måste skolan ge det stöd som eleverna behöver. Om din son inte får den hjälp han behöver kan du vända dig till huvudmannens klagomålshantering som ska finnas sedan 1 juli. Blir det ändå inte bättre kan du anmäla till Skolinspektionen.

14:47, 10 november 2011





Thess: Hur ska man hantera barn som hamnar mellan den vanliga skolan och dess mål och särskolan? Det känns som om en gråzon där som ingen tänker på.


Ann-Marie Begler:

Innan en elev börjar i särskolan är det oerhört viktigt att det görs en ordentlig utredning. Den ska bestå av både psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social utredning. I tveksamma fall ska ytterligare utredning göras innan en elev börjar i särskolan. Det är viktigt att en elev hamnar i rätt skolform. Särskolan är bra för de elever som har en utvecklingsstörning, men elever som inte har det skall gå i grundskola och få det stöd de behöver.

14:52, 10 november 2011





Ulla H: Till Mait Walderlo: se då till att lärarna får de verktyg de behöver dvs resurser och utbildning

14:53, 10 november 2011





Otillräcklig: Som lärare har jag ofta fått svaret "det ska du klara inom klassens ram" när specialpedagogerna "inte räckt till". Det har alltså krävts av mig att jag som ensam lärare i en klass på ca 25 elever ska ge 2-3-4 elever med olika diagnoser (dyslexi, aspberger, ADHD o annat) det särskilda stöd de har rätt till. Är det verkligen rimligt att kräva sådant av klassens ordinarie lärare som dessutom inte har någon specialpedgogutbildning?


Ann-Marie Begler: Det är naturligtvis svårt för mig att göra en bedömning för hur just situationen i din klass ser ut. Men generellt kan sägas att elever som har behov av extra hjälp och stöd också ska få det. Hur skolan väljer att organisera detta är rektors ansvar.

14:54, 10 november 2011





Johannes F: Nästan alltid när man talar om hjälp för att "nå målen" så avses godkäntnivån. De flesta elever ligger långt över denna nivå och även de har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Varför fokuserar Skolinspektionen så mycket just på godkäntnivån?


Ann-Marie Begler: Det är trots allt de elever som inte når målen som har den svåraste situationen i skolan. Samtidigt är det så att skolans ansvar inte slutar vid godkänt. Duktiga elever ska få ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt.

14:56, 10 november 2011





Anna: hej Anne-Marie, Som rektor har jag ett stort ansvar att säkerställa alla elevers behov. Jag tycker det är svårt med tolkningen av lagen och hur jag inom gymnaiset ska förhålla mig mellan de olika lagarna/förordningarna. Jag ser den nya skollagen som positiv med tydligare redskap, ex för att säkerställa trygghet och studiero, men dessa "generella" regler, kan dessa tillämpas även på de elever som går i 2 och 3?


Ann-Marie Begler:

Det är självklart komplicerat under en övergångsperiod. För att uttrycka det enkelt gäller de generella reglerna i princip alla elever i gymnasieskolan. Däremot de som gäller till exempel enskild elevs rätt är beroende på årskurs.

14:59, 10 november 2011





>Susanne: efter anmälan till skolinspektionen kommer en möjlighet för anmälaren att kommentera skolans "försvar" till behandlingen av eleven. Här skarvar och "ljuger" skolledningen så det står härliga till. Alltså står ord mot ord förälder/anmälare mot skolledning. Nu undrar jag på vilket sätt skolinspektionen tar till sig de kommentarer som anmälaren får göra angående skolledningens svar till skolinspektionen. Hur fungerar sedan uppföljningen? Här glömmer man eleven, vars huvudorsak hela anmälningen handlar om..... hur gick det sedan?


Ann-Marie Begler: Vi har i ett projekt frågat elever vad som har hänt efter Skolinspektionens beslut. Dessvärre har det visat sig att många elever har känt sig tvingade att byta skola. Vid varje anmälan gör vi en utredning där vi opartiskt tar del av anmälarens berättelse och skolans svar på detta. Ju mer konkret en anmälan har möjlighet att vara, desto enklare blir utredningen.

15:03, 10 november 2011





Moderator: Nu måste chatten avslutas. Tack för alla frågor till Ann-Marie Begler! Alla inskickade frågor hann inte besvaras, men läs gärna de andra frågorna och svaren eftersom många ställt frågor som har liknande frågeställningar.

15:06, 10 november 2011





Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".