Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få barn får berätta inför migrationsdomstol

Publicerat torsdag 10 november 2011 kl 03.01
Migrationsdomstolarna missar att höra barn
(2:56 min)

De flesta flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige får ingen muntlig förhandling i migrationsdomstol. En granskning som Ekot har gjort visar att bara vart fjärde barn hörs i domstolen, trots att barn enligt utlänningslagen ska höras om det inte bedöms som olämpligt.

– Barnet har en individuell historia, en upplevelse som är värd att lyssna på. Barn har rätt att berätta; varför har jag flytt till Sverige, säger Linus Trogeby.

Han är expert på flyktingfrågor vid Rädda Barnen och tycker att det krävs en förändring.

– Det är viktigt att lyssna på barnen; det kan inte se ut som det gör. Migrationsdomstolarna måste titta på vad det här beror på, säger han.

Den svenska lagen bygger på Barnkonventionen, därför gäller särskilda regler för de flyktingar som är barn. I utlänningslagen står det att barn ska höras om det inte är olämpligt.

Undantag görs om det är ett litet barn eller om barnets psykiska hälsa skulle påverkas negativt.

När Ekot begärde in siffror från landets tre Migrationsdomstolar visar det sig att det snarast är i undantagsfall som barnen hörs i domstolen.

Av totalt 520 domar sen januari förra året har 145 barn hörts i en muntlig förhandling. Det motsvarar 28 procent av barnen.

Skillnaderna mellan domstolarna är stora. Vid Migrationsdomstolen i Göteborg är det bara nio procent av barnen som får en muntlig förhandling.

Enligt chefsrådman Dag Stegeland kan en förklaring vara att färre barn i Göteborg begär att få en muntlig prövning, men han säger att alla fall som behöver en muntlig prövning också får det.

– Vi tycker nog inte att det är så få muntliga förhandlingar egentligen; en första utgångspunkt är att det begärts en muntlig förhandling, säger han.

Linus Trogeby på Rädda Barnen däremot tycker att 10 muntliga förhandlingar av 111 fall är väldigt få, och att skillnaderna mellan domstolarna är för stora.

– Att det finns så stora skillnader gällande muntlig förhandling visar att någonting är fel. Det bidrar till ett rättsosäkert läge för barnen, säger han.

Ekot har träffat en flicka som nekades muntlig förhandling. Hon kom till Sverige som 16-åring från Serbien och hördes på Migrationsverket med hjälp av en tolk som pratade en dialekt av romani som flickan inte förstod.

Hon blev förtvivlad när hon sen nekades muntlig förhandling i domstolen å därför aldrig fick någon chans att berätta vad hon hade varit med om.

– Jag kan inte förstå varför de gör så med mig, jag kan inte förstå dem, säger hon.

Flickan fick nej på sin asylansökan och lever nu gömd. Chefsrådman Dag Stegeland säger att Migrationsverket borde ha fått göra om hennes utredning, eller så borde hon ha hörts i rätten med hjälp av en tolk som pratar samma språk som flickan.

– Det blir naturligtvis en helt annan process, och det är så det ska vara; det är en utgångspunkt för en rättssäker prövning.

Så någonting har gått fel?

– Det låter definitivt som att någonting har gått fel. Det är självklart att den som ska få sin sak prövad måste kunna göra sig förstådd, säger Dag Stegeland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".