Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allvarliga brister hos SOS Alarm

Uppdaterat fredag 11 november 2011 kl 20.19
Publicerat fredag 11 november 2011 kl 16.01
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

SOS Alarms sätt att ta emot och bedöma larm efter ambulans får skarp kritik av Socialstyrelsen. Sjuka eller skadade har drabbats då ambulansen dröjt eller inte kommit alls, konstaterar myndigheten.

Socialstyrelsen har fått 52 anmälningar från hela landet om långa väntetider eller utebliven ambulans. Det handlar i flera fall om svårt sjuka äldre personer, allvarligt skadade och blödande patienter och personer som drabbats av hjärtinfarkt eller stroke som fått vänta eller blivit nekad ambulans, visar Socialstyrelsens sammanställning.

Det har hänt att de som larmat själva kört till sjukhus.

Det mest uppmärksammade fallet gäller en ung man i Stockholm som avled av brusten mjälte, efter att flera gånger ha ring efter ambulans.

Socialstyrelsen, som ser "mycket allvarligt" på det inträffade, konstaterar att sjuksköterskan som tog emot samtalen inte förstod allvaret i situationen och därför inte larmade ut ambulans. Sjuksköterskan kontaktade inte heller den SOS-läkare som fanns tillgänglig.

– Eftersom den aktuella sjuksköterskan var anställd hos oss vid händelsen är det klart att vi har ett ansvar. Vi kommer att gå genom Socialstyrelsens beslut noggrant, men kommenterar inte frågan närmare i dag, säger Anders Klarström, presstalesman vid SOS Alarm.

Han understryker att fallet med 23-åringen är "ett unikt fall".

Sjuksköterskan har åtalats för grovt vållande till annans död. Rättegången inleds på måndag i Stockholms tingsrätt.

Men Socialstyrelsen ser också svåra brister hos SOS Alarm när det gäller kontrollen av personalens kompetens och agerande, och hur rutinerna efterlevs. Den bilden bygger på såväl Linell-fallet som de övriga ärendena.

– I en verksamhet behöver man ha täta uppföljningar på olika områden. Det kan vara så i vissa fall att man anställt orutinerad personal, och SOS Alarm ser över detta. Det finns inte heller tydliga rutiner för vem som ska kontaktas i vissa lägen, säger Socialstyrelsens inspektör Maria Carlund.

SOS Alarm måste nu säkerställa att personalen har den kunskap som krävs och att rutiner för samverkan med exempelvis läkare fungerar. Dessutom måste SOS Alarm visa vilka slutsatser man dragit av klagomål och avvikelser. En redovisning ska lämnas senast den 15 januari. Om kraven inte uppfylls kan SOS Alarm bli skyldigt att betala vite.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".