Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brott polisanmäls inte i alla skolor

Publicerat måndag 14 november 2011 kl 04.00
"De ringer nog polisen i sista hand"
(3:01 min)
Åsikterna går isär om huruvida skolor ska anmäla brott. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Många skolor polisanmäler inte brott som eleverna blivit utsatta för under skoltid.


16-årige Victor Ahlberg från Varberg berättar att han utsattes för flera hot på sin skola och att han önskar att skolan anmält det inträffade.

– Det hade jag gärna velat, men den skolan jag gick på, eller de rektorerna där, tänkte inte så långt. De ringer nog polisen i sista hand känns det som, säger Victor Ahlberg.

Victor Ahlberg, som mobbats på sin högstadieskola, blev till slut misshandlad och fick ett brutet näsben under sommaren borta från skolan. Men hoten om ny misshandel följde honom sedan under skoltid.

Enligt rektorn inleddes en egen utredning som konstaterade att det inte förekom hot. En lösning var att låta Victor och hans flickvän sitta i ett eget rum under rasterna.

Hans mamma Eva Olsson, som flera gånger kontaktat skolan om detta, är mycket upprörd över att skolan aldrig polisanmälde de påtalade trakasserierna.

– Skolan är ingen egen liten arena med sina egna spelregler, skolan är en del av samhället. Om en elev kommer och berättar att de blir utsatta för hot så måste ju det vara en polissak att utreda, säger hon.

Flera elever som Sveriges Radios lokala kanaler talat med vittnar om brott de utsatts för i skolan. De anser att skolans ansvariga borde ha gjort mer och till exempel polisanmält det inträffade.

Stefan Hellberg, brottsanalytiker och kriminolog vid polisen i Västra Götaland, misstänker att skolan är en av de mest brottsutsatta arenorna i samhället. Ändå syns inte i det i anmälningsstatistiken, säger han.

– Jag tror att det är viktigt att samhället i stort får en insikt i de brott som sker inom skolans värld. Då måste vi i någon form anmäla detta till polis och socialtjänst.

Hans erfarenhet är att när skolan väl polisanmäler har de aktuella problemen kunnat fortgå för länge.

Bert Grundström, rektor på en skola i Örnsköldsvik, menar att det oftast är en bättre lösning att låta skolan reda ut saken på plats.

– Gör vi anmälan på en misshandel, någon har slagit någon, så har polisen inte resurser till att utreda det här. Så vi försöker hela tiden att lösa de här problemen på vår skola. Med en snabb kontakt mot elever och en snabb kontakt med att plocka in föräldrarna. Det har varit mer framgångsrikt än att bara tro att någon annan ska lösa detta, säger Bert Grundström.

Men samtidigt, det som är ett brott ute i samhället, borde inte också det betraktas som ett brott i skolan?
– Ja, det ligger mycket i vad du säger där. Men alltså, i samhället då kanske det är svårt att komma åt vem som har gjort vad. Vi vet ju vilka som har gjort det här på skolan, så vi kan ta dem direkt. Vi ser ju här på en gång, säger Bert Grundström.

En polisanmälan i många av de här fallen är inte alltid den bästa lösningen, säger även Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet och som länge arbetat med ungdomsbrottslighet och brott i skolan.

– Polisanmäler vi 13-åringar för att de har slagits i en skolkorridor så kommer det att dröja ganska lång tid innan rättsväsendet har hanterat det här ärendet. Det kommer dessutom läggas ner eftersom de är minderåriga och så kommer socialtjänst att kopplas in. Skolan behöver ju lösa det här den dagen det händer och dagen efter ska de här ungdomarna träffa varandra i klassrummet igen eller i skolkorridoren och måste känna sig trygga, säger Felipe Estrada.

Marcus Eriksson, Ekot
Anna Ahlström, P4 Västernorrland
Natalie Roos Holmborg, P4 Halland
i samarbete med SR International och Sveriges Radios lokala kanaler.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".