Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Professor kritisk mot kriminalvårdspolitik

Publicerat söndag 3 oktober 2004 kl 11.38

Justitieministern talar om superbunker och en helt ny brottslighet. Det här är exempel på socialdemokraternas nya politik med hårdare tag, menar en professor.

Regeringens kriminalvårdspolitik har stått i fokus den senaste tiden. Sommarens och höstens spektakulära rymningar har lett till att justitieministern aviserat skapandet av en så kallad superbunker och han har talat om att Sverige är drabbat av ”en helt ny typ av brottslighet”.

Det här, menar många debattörer, är ett par exempel på att regeringspartiet på senare år blivit hårdare i sin inställning till brott och straff.

Nytt i regeringsförklaringen
Det vill inte ansvariga socialdemokratiska politiker medge men enligt Henrik Tham, professor i kriminologi på Stockholms universitet, är en förändring i socialdemokraternas politik mot hårdare tag något som pågått under lång tid.

– Ett sätt att se kriminalvårdspolitikens förändring är genom generaldirektörernas inriktning. På 60- och 70-talen var det personer med starkt intresse för kriminalvård. På 80-talet var det ekonomer och administratörer och på 90- och 2000-talen är det generaler och poliser. De kan vara utmärkta men det visar på en förändrad inriktning, säger Henrik Tham.

I regeringsdeklarationen 1998 står att ”alla brott ska med kraft bekämpas”. Enligt Henrik Tham var det första gången en socialdemokratisk statsminister uttryckte sig så i en regeringsförklaring.

På socialdemokraternas webbplats kan vem som helst läsa under rubriken trygghet mot brott att ”det krävs stenhårda tag mot brott”.

Partisekreteraren talar om ordvändningar
Men trots det så anser inte partisekreterare Marita Ulvskog att det innebär att socialdemokraternas politik har blivit hårdare. Enligt henne så handlar det bara om ett annat sätt att uttrycka sig.

– De flesta partier använder ett annat språk men innehållsmässigt kan jag inte se att socialdemokratisk kriminalvårdspolitik har ändrats , säger hon.

Jämför med valet 1994
I Aftonbladets utfrågning av partiledarna inför valet 1994 står att socialdemokraterna inte vill öka antalet poliser och att psykiskt sjuka inte ska kunna dömas till fängelse.

Ekot läser upp artikeln för Marita Ulvskog och fortsätter sedan med en motsvarande artikel inför valet 2002 och där ska det bli fler poliser och de psyksjuka ska kunna dömas till fängelse.

– Vi vill ha mindre fängelsestraff och mer elektronisk fotboja, det är ett exempel. Jag tycker inte det är någon skillnad, säger hon.

Professor har en annan bild
Men det håller inte kriminologiprofessorn Henrik Tham med om. Han tycker att det skett flera förändringar i lagstiftningen till vad han kallar symbollagar, lagar som inte syftar till att få ned brottsligheten utan till att vinna popularitet.

– I det stora hela är det samma typ av brottslighet så när justitieministern talar om en helt ny brottslighet så är det en dramatisering som inte stämmer med verkligheten, säger han.

Karin Persson
karin.e.persson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".