Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många grisar dör på väg till slakt

Publicerat söndag 3 oktober 2004 kl 15.11

Varje år dör 1 400 grisar på väg till slakt i Sverige. Det är betydligt fler än i Danmark. En kartläggning visar att långa avstånd ger fler dödsfall. 

Den första svenska kartläggningen av dödligheten vid transport av slaktgrisar visar att dödstalen ökar med längden på transporten.

– Grisar har i förhållande till sin kroppsvikt ett ganska litet hjärta och är känsliga för stress men även temperatur och utfodring före transport. De blir lätt åksjuka. Grisen dör alltså i hjärtsvikt, säger besiktningsveterinär Jan Kristofferson som gjort sammanställningen.

Grishjärtan må vara goda att äta men klarar stress sämre än andra slaktdjurshjärtan.

Dör av transporter
Varje år dör 1 400 slaktgrisar i samband med transport. Enligt tillgängliga siffror är det tre gånger fler än i Danmark.

Jan Kristoffersons kartläggning av fyra års svensk grisdöd visar att dödstalen ökar med reslängd.

– Jag har kunnat visa en hög dödlighet vid transporter som är längre än 20 mil. Samtidigt har jag kunnat visa på en mycket låg dödlighet vid transporter som är mindre än fem mil från slakteriet, säger han.

Föreslår grisbyte
Ändå körs var tredje gris över 20 mil. Lastbilarna passerar ofta andra slakterier på vägen, vilket upprör djurskyddsprofessor Bo Algers vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara.

– Jag tycker det är trist att det ska vara så att våra slaktdjur ska åka förbi konkurrerande företag för att komma till slakt någonstans betydligt längre bort. Man skulle ju kunna byta djur med varandra till exempel. Det finns ju andra branscher som byter produkter med varandra för att slippa transportera dem onödigt långt, säger Bo Lagers.

Utredaren Jan Kristofferson håller med.

– Det skulle vara ett stort plus för djurskyddet i det här sammanhanget. Det borde ju ligga en ekonomi för företagen i att göra så, säger han.

Matas före de åker
Ofta matas grisarna också ofta före avfärd trots att det ökar risken för både åksjuka och dödsfall.

– Många uppfödare tror att grisarna minskar i vikt om man inte utfodrar dem precis före transporten. Det finns inget belagt att grisarna skulle minska i vikt. Däremot finns det tydligt belagt att grisar dör om de utfordras strax före en transport, säger Jan Kristofferson.

Stressade av många stopp
Djuren hämtas ofta på flera olika gårdar under transporten. Upp till 250 grisar packas per bil och varje stopp ökar stressen för grisarna.

– Då är det ofta de grisar som lastades först som dör, säger Jan Kristofferson.

Andra stressorsaker vid transporterna är hetta, törst, buller och trängsel.

Inte bra att dödstalen accepteras
Det saknas rapporteringssystem för grisdöden och branschens och myndigheternas acceptans för dödstalen är oacceptabel, anser Kristofferson.

– Ja, det tycker jag faktiskt. Vi har haft kunskap om det här problemet så länge.

Vad beror det på då att myndigheter och bransch accepterar den här dödligheten?

– Man kanske inte har haft problemet så här tydligt presenterat tidigare. Nu finns det fakta nog, tycker jag, säger besiktningsveterinär Jan Kristofferson i Kalmar.

Per Gulbrandsen
per.gulbrandsen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".