Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Knarkbrott ger allt längre straff

Publicerat måndag 4 oktober 2004 kl 12.32

Uppdaterad 17:45
Straffen för grova narkotikabrott blir allt längre. En person som gör sig skyldig till grovt narkotikabrott kan få längre straff än den som dödar en annan människa. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet.

– Straffen för narkotikabrott står i en särställning såtillvida att de är strängare än andra jämförbara brott. Och man använder hela den straffskala som finns, vilket man faktiskt inte gör när det gäller andra brott. Det säger Petter Asp är professor i straffrätt vid Uppsala universitet.

Vad anser du om det?

– Rent allmänt så finns det väl skäl till att vara kritisk. Om bestraffningen ska ge uttryck för det mått av klander som man riktar mot gärningsmannen så finns det ju anledning att vara kritisk mot en bestraffning som bestraffar folk strängare än vad de faktiskt förtjänar.

Fler döms till långa straff
Antalet personer som döms till fängelsestraff längre än fyra år för narkotikabrott har nära fördubblats sedan 2000. Det är inte bara antalet långa straff som ökar utan även den genomsnittliga strafftiden har ökat med sju månader. Det visar statistik från Brå som Ekot har gått igenom.

Så sent som 2001 utredde Narkotikakommissionen strafftiderna på regeringens uppdrag. Kommissionen kom fram till ”att den straffmätning som tillämpas i narkotikamål i dag får anses vara lämplig”.

– Man behöver nog inte tvivla på att bestraffningen oftast står utom proportion till själva gärningens skadlighet. Det har väl varit svensk linje relativt länge att man ska ha en repressiv narkotikapolitik, närmast med någon sorts nolltolerans, säger Petter Asp.

”Politiskt ställningstagande”
Många allvarliga brott som våldtäkt, grov misshandel och bankrån ger betydligt kortare straff än grova narkotikabrott.

Advokat Gunnar Falk, med stor erfarenhet av narkotikamål, instämmer i att det handlar om en politik som inte är rättvis.

– Det är ju ett politiskt ställningstagande att man har med tiden sett allt allvarligare på narkotikabrotten som ett problem i samhället. Det har jag naturligtvis full förståelse för, men att narkotikabrotten i påföljdshänseende så till den grad lever sitt eget liv, det tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta.

– Det är ju faktiskt så att man kan döda en människa och komma undan lindrigare i påföljd än om man begår ett riktigt allvarligt narkotikabrott, säger Gunnar Falk.

Moderaterna positiva
Cecilia Magnusson som är moderat riksdagsledamot i justitieutskottet välkomnar de längre straffen:

– Domstolarna har förstått vad vi lagstiftare vill och dömer efter straffskalans shela längde. Däremot har inte domstolarna förstått när det gäller brott mot andra människor.

Även svenska folket tycks gilla hårda tag mot narkotikabrottslingar. En undersökning som gjorts av regeringens projekt Mobilisering mot narkotika visar att mellan 80 och 90 procent av svenska folket vill ha hårdare straff för försäljning av narkotika.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".