Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Minnesmärke över Kirunasvenskar

Publicerat lördag 9 oktober 2004 kl 12.54

Vänsterpartisten och Kirunabon Siv Holma går nu de anhöriga Kirunasvenskarna till mötes om kravet på ett minnesmärke över Kirunasvenskarna. Men de får dela minnesmärket med andra ortsbor som emigrerade till Brasilien i början av 1900-talet.

– Det är för några år sen som jag tänkte på att jag skulle skriva den här motionen men det har inte blivit av och nu blev det aktuellt igen utifrån att den här frågeställningen har fått den massmediala exponeringen som den har och då har jag gjort de, säger Siv Holma.

Siv Holma talar om två olika utvandringar: dels de Kirunabor som emigrerade till Brasilien efter storstrejken 1909 men som återvände hem efter stora umbäranden och sjukdomar.

Dels de Kirunabor som 20 år senare flyttade till Sovjetunionen av ekonomiska och ideologiska skäl.

Många av dem föll offer för Stalins terror och sattes i arbetsläger eller avrättades. Några lyckades ta sig hem men blev då utfrysta av kommunistpartiet.

Bättre med minnesmärke
Vänsterpartiet har nu bett om ursäkt men Leo Eriksson, en av de anhöriga, hävdar att ett minnesmärke mer tydligt skulle markera betydelsen av den senkomna ursäkten.

Vänsterpartisten Siv Holma, som också sitter i Kirunas kommunfullmäktige, föreslår nu att kommunen uppför ett minnesmärke över Kirunasvenskarna men det skulle inte bara gälla de som flyttade till Sovjet, utan också de Kirunabor som reste till Brasilien och som drabbades av stora svårigheter.

– Jag skulle inte kunna sätta upp ett minnesmärke för den men inte för den andra. Det låter ju helt kocko. Då tycker man att den ena människans liv är viktigare än den andras, det går ju inte, säger hon.

De i Sovjet hade det bra först
Siv Holma vill inte gradera de båda emigrantgruppernas svårigheter i Brasilien och Sovjetunionen men menar att de som flyttade till Sovjet inte bara drabbades av terror utan hade det ganska bra under den första tiden.

I och med att de hade det mycket bättre än de inhemska arbetarna så kan man betrakta dem som en överklass bland arbetarklassen, säger hon.

– De utländska arbetarna och de här svenska yrkesarbetarna, de blev som en överklass bland arbetarna i Sovjet. De fick handla i specialbutiker, de hade mycket, mycket bättre arbetsvillkor. Då kan man tänka sig att de inhemska arbetarna upplevde detta väldigt negativt. Det kan jag tänka mig var en grogrund för det angiverisystem som Stalintiden innebar, säger Siv Holma.

Inga-Lill Hagberg
inga-lill.hagberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".