Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sydkraft vill inte ta fullt ansvar vid kärnkraftsolyckor

Publicerat söndag 17 oktober 2004 kl 08.00
Barsebäcksverket.

Kärnkraftsindustrin kan i fortsättningen få ett fullt och obegränsat skadeståndsansvar vid en olycka, något som redan införts i flera länder. Sverige verkar stå näst på tur, men industrin säger nej.

Regeringen och kärnkraftsutredaren Bo Bylund vill att Sverige följer den nyligen omarbetade Pariskonventionen och skärper kärnkraftsindustrins ansvar vid eventuella kärnkraftsolyckor.

Ett kärnkraftshaveri är något fasansfullt som inte ska kunna ske. Vid Tjernobylkatastrofen 1986 förorenades tusentals kvadratkilometer land, där över sju miljoner människor bodde, i Vitryssland, Ryssland och Ukraina.

Olyckan kostade den ryska staten minst 30 miljarder kronor främst i ersättning till offer.

Staterna har ställt upp
Svenska kärnkraftskritiker har länge hävdat att bilar är bättre försäkrade än kärnkraften. Den europeiska kärnkraftsindustrin har hittills haft ett begränsat kostnadsansvar vid en eventuell olycka, resten har staterna solidariskt, och i sista hand regeringarna, lovat att ställa upp med enligt Pariskonventionens regler.

Nu har konventionen ändrats så att industrin, strikt och obegränsat, på egen hand ska bära det fulla skadeståndsansvaret gentemot tredje man vid en olycka, om landet så beslutar. Hittills har detta skärpta ansvar införts Schweiz, Tyskland och Japan, och fler lär länder följa efter. Regeringens målsättning är att Sverige står på tur.

– Parlamentet har naturligtvis rätt att stifta vilka lagar man vill, men vi tycker inte om det. Vi tycker att man även här ska följa den utveckling som sker i Europa och harmonisera med de övriga länderna, säger Sydkrafts vd Lars Frithiof.

Ni har tyska ägare, och i Tyskland och Schweiz råder ju redan det här obegränsade ansvaret.

– I Tyskland har man den klausulen, men inte i övriga länder, och vi tycker att man ska följa den utvecklingen.

Hur går det ihop att ni är emot det här i Sverige men inte i Tyskland?

– Vi har även ett antal andra ägare, Statskraft och en del mindre ägare, och sett ur företagets synpunkt vore det bättre att ha kvar det som det är nu. Det finns ju många andra saker som är olika mellan Tyskland och Sverige, så det är ingen anledning att acceptera något bara för att det är ok i Tyskland, säger Lars Frithiof.

Nöjda med Barsebäckavtal
Det åligger också enligt lag svensk kärnkraftindustri att ta alla kostnader för avveckling och rivning av anläggningarna och för hantering och slutförvaring av kärnkraftsavfallet.

Att Barsebäck 2 enligt utredningen bör stängas redan nästa år, bland annat av säkerhets- och miljöskäl, är inget problem för ägaren Sydkraft. Den tidigare stängningen av Barsebäck 1 gav Sydkraft ett antal miljarder i kompensation och avtalet kommer att gälla även nu, konstaterar en nöjd vd.

Per Gulbrandsen
per.gulbrandsen@sr.se

KOSTNADSANSVAR:

Vid en eventuell svensk kärnkraftsolycka gäller ersättningsskyldighet i tre steg.
Steg 1: Kärnskraftsindustrin - upp till maximalt 3,3 miljarder kronor.
Steg 2: De europeiska staterna gemensamt - vidare upp till 4,7 miljarder, om så skulle behövas.
Steg 3: Den svenska regeringen - vidare upp till max 6 miljarder, om så skulle behövas.

REGERINGENS MÅL:

En tysk lösning enligt den nya och reviderade Pariskonventionen skulle svensk kärnkraftsindustri vid en olycka bära det fulla skadeståndsansvaret upp till minst 6,5 miljarder kronor, enligt SKI.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".