Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

I år är det arbetsgivarnas helg

Uppdaterat torsdag 29 december 2011 kl 13.55
Publicerat torsdag 29 december 2011 kl 13.30
Anställda får betala mycket för ledigheten
(2:31 min)
De lediga dagarna har varit ovanligt få i julhelgen som gått. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

I år infaller som bekant jul- och nyårshelgen på veckodagar som ofta är vanliga lediga dagar, lördag och söndag. Det har med andra ord varit kostsamt för arbetstagare att ta extra ledigt. Men nästa år blir det annorlunda.

Många verksamheter runt om i Sverige bärs just nu upp av timvikarier och korttidsinhoppare.

Men de fast anställda som har passat på att ta ledigt några mellandagar får betala ganska mycket för ledigheten eftersom både jul- och nyårshelgen infaller på lördag och söndag. Det har varit nästan fulla arbetsveckor och så även nästa vecka, men trettondedag jul på fredag är röd dag.

Man brukar kalla fenomenet för arbetsgivarhelger eftersom många ändå drar sig för att offra dyrbara semesterdagar för att få vara ledig, och den som har varit långledig har fått betala med extra många semesterdagar.

Men nästa år, då blir det arbetstagarnas revansch, för då blir det tvärtom.

En snabb titt i almanackan för 2012 visar dels att det är skottår, med en extra arbetsdag den 29 februari, en onsdag för övrigt, dels att den 24 december, julafton, infaller på en måndag.

Det ger en ledighet som börjar redan på fredag veckan före, och i julveckan är det bara två svarta dagar, och sedan är det vanlig helg igen, och nyårsafton och nyårsdagen. Med två semesterdagar kan den som vill fixa elva sammanhängande lediga dagar.

Om man är djärv och tar ut fem semesterdagar kan man få en sammanhängande ledighet på 16 dagar: från lördag 22 december till söndag 6 januari.

Vilken utväxling.

Och det får även påverkan på den svenska tillväxten, allt annat lika. Svensk ekonomi går liksom hela den globala ekonomin, in i en inbromsning som blir kännbar 2012, och med den långa ledigheten om ett år kommer det att sänka tillväxten med någon tiondel.

Hur ska det gå? Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kostar en klämdag mellan 3 och 4 miljarder kronor i produktionsbortfall för samhället. Ännu dyrare är klämdagar runt jul och nyår, eftersom fler verksamheter stänger då.

Alla dyrast är dock de ordinarie röda dagarna, enligt Svenskt Näringslivs bedömningar.

En vanlig röd dag som ligger mitt i veckan kostar ungefär 5 miljarder kronor i produktionsbortfall.

Men frågan är om man kan räkna ut vad vila och ledighet kostar och tillför den svenska bruttonationalprodukten?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".