Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt EU-program för polissamarbete

Publicerat fredag 22 oktober 2004 kl 06.30

Riksdagens EU-nämnd ska på fredagen behandla ett nytt stort handlingsprogram i EU. Detta så kallade Haagprogram innehåller 60 olika konkreta förslag och en hel del kontroversiella frågor.

Det rättsliga samarbetet, polissamarbetet och asyl- och migrationspolitiken utvecklas för närvarande i snabb takt i EU.

Unionens nuvarande ordförandeland Nederländerna vill förvandla EU till ett område med ”verklig rättvisa”, en effektiv kamp mot brottsligheten och en gemensam asyl- och migrationspolitik och presenterar därför i ett omfattande handlingsprogram mer än 60 olika konkreta förslag.

Rättssystem knyts samman
Många av dem är var för sig inte särskilt omvälvande men sammantaget innebär programmet att EU-ländernas olika rättsystem knyts ännu närmare varandra, att polissamarbetet fördjupas ytterligare och att det tas ännu några steg på väg mot en helt gemensam asyl och migrationspolitik i EU. Flera frågor är också hett omdiskuterade.

I det sista utkastet till det nya handlingsprogrammet ingår till exempel en mening om att EU ”ska undersöka möjligheten för flyktingar att söka asyl utanför EU.” Trots att ordet flyktingläger alltså inte finns med tolkas den meningen som en eftergift åt Italien och Tyskland som vill ha flyktingläger utanför EU, vilket flera länder, bland dem Sverige, bestämt har motsatt sig.

Förslag att EU ska betala
Det föreslås också att EU gemensamt ska stå för kostnaderna när flyktingar som inte får asyl i EU ska skickas hem igen. Medlemsländerna ska också kunna begära hjälp med gränskontroller vilket kan ses som ett första steg på väg mot den gemensamma gränskonstrollstyrka som till exempel Sverige absolut inte vill ha.

Ytterligare en kontroversiell fråga är om EU ska ha en gemensam åklagare. Det har Sverige hittills motarbetat och hävdat att enbart svenska åklagare bör få väcka åtal i Sverige men det verkar som om EU:s ordförandeland nu vill ha en EU-åklagare som ska få rätt att åtala för brott som rör bedrägerier eller förskingring av EU:s pengar överallt i alla länder i EU.

Står bakom det mesta
Sverige står trots det bakom det mesta i det nya handlingsprogrammet och välkomnar exempelvis att Nederländerna inte föreslår ett stort, gemensamt databaserat kriminalregister i EU. Ett sådant vill nämligen EU-kommissionen ha. EU:s ordförandeland nöjer sig dock med nya regler så att nationell polis ska få rätt att få tillgång till polisuppgifter om medborgare i andra EU-länder från andra länders nationella register snabbare och lättare än idag.

Hela det här programmet ska diskuteras av EU:s justitie- och asylministrar på måndag och tisdag i nästa vecka och sedan klubbas på EU:s toppmöte i början av november.

Annika Ström-Melin
annika.strom-melin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".