Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga stora brister i rättsystemet

Publicerat fredag 22 oktober 2004 kl 18.21

Det finns brister i delar av rättssystemet, men det finns inte någon enskild brist att skylla rättsliga misstag på. Det visar den analys av rättsväsendet, som riksåklagaren tagit initiativ till.

– Vi skulle vilja ha en bättre bevissäkring och vi skulle vilja ha inn åklagare i brottmålsutredningarna i ett tidigare skede. Vi tror att det finns anledning för försvararna att överväga om de inte ska vara aktivare. Vi tror också att det skulle vara värdefullt om de lagfarna domarna skulle vara lite aktivare under processen för att reda ut eventuella frågetecken. Dessutom tycker vi att det finns anledning att skriva utförligare för att få utförligt skrivna domar, där man kan följa hur de har resonerat och för att få bättre underlag, säger Catharina Bergqvist Levin, som har lett förtroendegruppen.

Förtroendegruppen, med representanter för åklagare, polis, domstol och advokater, har framförallt tittat på vad som händer i processen med grova våldsbrott och sexualbrott mot barn, från själva händelsen till hur den lagakraftvunna domen står sig vid en prövning i Högsta domstolen.

Systemet fungerar
Gruppen tolkar det faktum att få fall ändras efter beslut i Högsta domstolen, som att systemet i stort sett fungerar.

Gruppen påpekar också att det är både dyrt och svårt att ansöka om resning. Det skulle kunna behövas mer juridisk hjälp för den dömde.

När ett rättsfall prövas på nytt är ofta frågan om det fins nya bevis.

Bryr sig inte om gamla bevis
Rättssystemet tar för dåligt vara på de gamla bevis, som finns, men som kan ha lagts åt sidan vid första prövningen.

Några exempel det ska riksåklagare Fredrik Wersäll titta vidare på.

– Det allvarliga som gruppen pekar på är att man i stora och omfattande mål inte från början säkrar inte bara omständigheterna, så att man får fram en bra dom i målet, utan också säkrar bevisningen så att den håller på lite längre sikt. Vid en resning ska man kunna bedöma vilka faktorer det var som domstolen använt exempelvis för en fällande dom, säger riksåklagare Fredrik Wersäll.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".