Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbetare och bönder protesterar i Bolivia

Publicerat måndag 25 oktober 2004 kl 05.00

Ett år efter det uppror som tvingade Bolivias förre president Gonzalo Sanchez de Losada att lämna landet, har huvudstaden La Paz återigen invaderats av missnöjda gruvarbetare och bönder. Och slagorden idag handlar om samma saker som för ett år sen.

Den utlösande gnistan för upproret för ett år sen var möjligheten att Bolivias naturgas skulle exporteras via Chile.

Och fortfarande är det Chile och gasen som är de viktigaste drivkrafterna bakom de mobiliseringar som har lamslagit La Paz under flera dagar.

Men även om de tycks hänga ihop, så är det konflikter av olika slag.

Konflikt om kust
Konflikten med Chile, det vill säga kampen för att få tillbaka den havskust som Bolivia förlorade för hundra år sedan efter det så kallade Stilla havskriget, är ett sätt att ena nationen mot en yttre fiende. Det är ett slags sammanhållande kitt, avgörande för att hålla liv i upplevelsen av en gemensam nationell identitet i ett land som annars är genomkorsat av avgrundsdjupa kulturella skillnader.

Konflikten om gasen, däremot, är en konflikt som, bokstavligen, hotar att slita Bolivia i stycken.

Hur ska gasen exploateras?
Just nu diskuterar parlamentet en ny lag som ska reglera hur landets gas- och oljetillgångar ska exploateras.

Förslaget har lagts fram av Evo Morales, de kokaodlande böndernas ledare som också står i spetsen för landets största parti, MAS, Rörelsen för socialism.

Det är ett förslag som bland annat innebär att skatterna för de utländska bolag som idag sköter exploateringen i ett slag höjs fran 16 till 50 procent, att alla kontrakt omförhandlas och att statens kontroll ökar i alla led.

President Carlos Mesa beskriver förslaget som en lag för omedelbar expropriering, till skillnad från det som han själv lagt fram och som han beskriver som en gradvis nationalisering.

Bolagen hotar lämna landet
Och även om Evo Morales förslag ännu inte har röstats igenom i detalj så har det redan orsakat häftiga reaktioner.

Carlos Mesa har hotat med att avgå som president om det går igenom.

Bolivias rikaste provinser Santa Cruz och Tarija, där oljan och gasen finns, har hotat med att bryta sig ur nationen.

De utländska oljebolagen, bland annat det brasilianska statliga Petrobras, som redan investerat miljarder i Bolivia, har hotat med att lämna landet.

Utan de stora oljebolagens kapital och kunnande är det tveksamt om Bolivia alls kan utnyttja sina gastillgångar.

Brasiliens president, socialisten Lula da Silva har skickat ett speciellt sändebud för att övertala Evo Morales att moderera sitt förslag.

Värdighet
Men för Evo Morales, liksom för de kokabonder och gruvarbetare som marscherat i dagar för att kräva att gasen ska nationaliseras är det inte de rationella argumenten som väger tyngst.

För dem handlar det om värdighet, om att se till att gasen inte går samma öde till mötes som tidigare silvret och tennet, det vill säga att främst vara en källa till rikedom för utländska bolag och inte for bolivianerna.

Och det även om priset skulle vara att det inte blir någon rikedom över huvud taget.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".