Inga bevis för jobbskatteavdragens effekter

Finansminister Anders Borg (M). Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i bakgrunden. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.
Finansminister Anders Borg (M) och statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Jobbskatteavdragen har skapat upp emot 120 000 årsarbeten anser regeringen, och lutar sig mot rapporter från bland annat Finanspolitiska rådet. Men nu kommer en ny rapport som visar att man egentligen inte kan dra några slutsatser alls av jobbskatteavdragens effekter.

Publicerat lördag 28 januari 2012 kl 09:51

Enligt en rapport från Arbetsmarknadsdepartementets institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU kan man egentligen inte dra några slutsatser alls av jobbskatteavdragens effekter. Che-Yuan Liang, som forskar i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är en av IFAU-rapportens författare.

– Vår slutsats är att de befintliga metoderna som finns i dag och reformens utformning gör det väldigt svårt att utvärdera den här reformen och att det i dag därför inte går att uttala sig om vilka effekter den här reformen har, säger Che-Yuan Liang.

70 miljarder har regeringen hittills satsat på de fyra jobbskatteavdragen. Regeringens slutsats är att detta lett till mellan 70 000 och 120 000 nya årsarbeten. Den stödjer sig på forskning och utvärderingar som gjorts, bland annat av det Finanspolitiska rådet, som är en myndighet med uppdrag att följa upp regeringens finanspolitik.

Men nu har alltså IFAU, som lyder under arbetsmarknadsdepartementet, granskat de två första jobbskatteavdragen faktiska effekter på sysselsättningen i Sverige, och kommit fram till att det inte går att dra några slutsatser alls.

Helena Svaleryd, docent i nationalekonomi och ledamot av Finanspolitiska rådet, avvisar inte alls rapportens slutsatser. Tvärtom så berömmer hon den.

– Den är gjord på det bästa sätt man kan göra. Det är en väldigt bra studie. Men den visar också hur svårt det är att utvärdera en sådan här typ av skatteförändring, säger hon.

Finanspolitiska rådet baserar sina uttalanden på forskning i andra länder, som gjort liknande reformer, och på simulerade modeller. IFAU däremot har försökt undersöka de faktiska effekterna i den svenska verkligheten, och alltså kommit fram till att de inte går att mäta.

Det är för många andra faktorer som ändrats samtidigt, så det är svårt att veta vilken effekt just jobbskatteavdragen haft. Che-Yuan Liang förklarar svårigheten att utvärdera jobbskatteavdragen:

– Ofta när de utformar sådana här reformer så styrs de mer av politiska hänsyn än av ekonomisk kunskap. Och sedan i efterhand så får vi komma in och utvärdera så gott det går. Men sedan visar det sig i efterhand att det är väldigt svårt att säga något över huvud taget, säger Che-Yuan Liang.

På frågan om det inte är ett bekymmer att så här dyra reformer i efterhand inte visar sig möjliga att utvärdera, svarar Helena Svaleryd i Finanspolitiska rådet så här:

– Ja, det kan man säga är bekymmersamt. Men så är det väldigt ofta när man gör skatteförändringar för alla, att det är väldigt svårt att urskilja effekterna exakt av den här skatteförändringen. Så det är ett vanligt problem, när det gäller politik, att det är svårt att utvärdera på ett korrekt sätt, säger Helena Svaleryd.

Dela

Användarkommentarer

50 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare av sverigesradio.se och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar Sveriges Radios regler för kommentering

Visa fler