Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oklart vad som sker om ett land säger nej

Publicerat fredag 29 oktober 2004 kl 12.23

Den nya EU-konstitutionen ska godkännas av 25 länder och det kan bli stora problem, säger statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson.

– Det kan ju bli så att man diskuterar om det nya fördraget överhuvud taget kan träda i kraft eller måste det gamla fortsätta att gälla, det Nice-fördrag som vi nu lever med, säger Lars Danielsson.

– Om ett mindre land röstar nej kommer man snarare att använda den lösning som Irland fick när man röstade nej första gången i folkomröstningen, nämligen att övriga länder i Europeiska rådet säger att ni får fixa det här själva, antingen ha en folkomröstning till eller lösa det här med någon form av undantag av den typ som Danmark har i det nuvarande fördraget.

– Tyvärr är inte alla lika utan det beror mycket på vem det är som röstar nej. Den yttersta effekten av ett nej är ju att ett land kan tvingas lämna unionen.

– Det här är ett av dilemmorna, att man vet inte exakt i dag vad konsekvenserna av ett nej blir, fortsätter Danielsson.

Men det nya fördraget kan inte formellt träda i kraft förrän alla länderna är med på det. Man kan ju heller inte kasta ut ett land ur EU bara för att det säger nej till ett nytt fördrag.

– Inte formellt sett, men det kan ju skapas ett politiskt tryck om det bara är ett enda land som säger nej. Det kan bli svårt, för att inte säga omöjligt för Sverige till exempel, om vi av någon anledning skulle få ett nej här, att automatiskt få ett antal undantag eller tvinga de andra att acceptera att det är det nuvarande fördraget som gäller. Vi ska inte alls vara säkra på att det är så, säger Lars Danielsson.

Värsta scenariot
Statssekreterare Lars Danielsson tar till det värsta alternativet när det gäller vad som kan hända om ett land inte godkänner EU:s nya grundlag, men hittills har inget land tvingats lämna unionen och att det ska ske ligger vanligtvis inte heller i EU:s intresse.

Mera klart är att det nya fördragets framtid i hög grad vilar på lösan sand.

Det finns inget entydigt svar på vad som händer om ett land säger nej. Och det är där politikerna kommer in. Ett nej från ett land blir i hög grad en politisk fråga.

Först om två år
Det återstår också en hel del tid innan något är klart. Meningen är att EU:s nya grundlag ska börja gälla från den första november år 2006, alltså om två år.

Det kan bli så att så många länder som elva under dom två åren håller folkomröstningar. Spanien blir först i februari.

Om alla länder om två år inte godkänt den nya EU-grundlagen finns en formulering som säger att i så fall så ska Europeiska rådet, alltså EU:s regeringschefer, diskutera vad som ska göras.

Så om det blir ett nej i ett land så är det EU:s regeringschefer som på sitt toppmöte i december år 2006 ska bestämma vad som då ska ske.

Susanne Palme
susanne.palme@sr.se

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".