Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Platsbrist i intensivvården

Publicerat tisdag 2 november 2004 kl 06.00

Det råder platsbrist inom intensivvården i storstadsregionerna. Minst platser per invånare finns i Stockholmsregionen. I norra sjukvårdsregionen finns nära tre gånger så många platser per invånare.

Konsekvensen blir sämre vård, anser utredaren Carl Johan Wickerts, som också är överläkare på intensivvårdsavdelningen på Danderyds sjukhus.

– Folk gör ju en arbetsinsats som är enorm, men om man tittar på det lite grann uppifrån så ser man att på det här sättet kan man inte jobba i en framtid. Folk gör heroiska insatser, men i vissa situationer finns det en oerhörd brist på folk, säger han.

Storstäderna släpar efter
Undersökningen som publicerades i Läkartidningens internetupplaga på måndagen, bygger på två enkäter gjorda 2001 och 2002 med landets samtliga intensivvårdsavdelningar. Undersökningen visar att storstadsregionerna släpar efter.

I Stockholm är situationen allra sämst. Här finns knappt fem vårdplatser per 100 000 invånare. Det är mindre än hälften så många platser som krävs, för en fullgod vård, enligt tidigare internationella studier.

Inte brist på utrymme
Platsbristen beror inte på utrymmesskäl i första hand. Studien visar att endast 75 procent av de platser som lokalerna är byggda för utnyttjas. Detta beror i sin tur på problem med att rekrytera personal, till stor del beroende på att vakanta tjänster inte tillsätts.

Situationen är problematisk i alla storstadsregioner, men Stockholm är värst drabbat.

– Den största konsekvensen är väl en oerhörd stressfaktor, att mycket tid går åt att försöka hitta en plats någon annanstans på en annan intensivvårdsavdelning på samma sjukhus eller på ett närliggande sjukhus, säger Carl Johan Wickerts.

Vad får det för konsekvenser för vården?

– Det är ju självklart så att man tar den minst sjuka patienten som man bedömer är minst riskfyllt att transportera, men det är självklart att det inte är det bästa att behöva flytta en svårt sjuk patient från ett sjukhus till ett annat. En transport är ju alltid en risksituation.

Resurser har tillförts
Men enligt socialdemokraten Inger Roos, som är ordförande i Stockholms landstingsstyrelses sjukvårdsutskott, har man åtgärdat de flesta problemen under de senaste åren.

– Vi har ju sagt att de besparingar och de förändringar som har gjorts, att prioriteringen måste ligga på väldigt svårt akut sjuka människor och däri ligger ju intensivvården naturligtvis. Intensivvården har faktiskt fått ökade resurser under det sista året, med nya platser på Huddinge och en helt ny neonatalvårdsavdelning för barn på Karolinska sjukhuset, säger hon.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".