Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sveriges krisberedskap är dålig

Publicerat torsdag 4 november 2004 kl 06.35

Den svenska krisberedskapen är dålig. På flera områden brister förmågan att hantera olyckor och kriser. Det slår krisberedskapsmyndigheten fast efter en enkät till statliga myndigheter, kommuner och företag.

– Brand i stationer, intrång, dataintrång, brand i datahall, dammar som brister, den typ av verksamhet, saker som kan hända i vår verksamhet, säger Vattenfalls säkerhetschef Lars Marklund.

Han har en lång lista med tänkbara olyckor och kriser som kan drabba energijätten. Ett företag som försörjer halva Sverige med el. Som säkerhetschef har han ansvar för att bolaget har fungerande krishanteringsplaner. Ytterst handlar det om samhällets säkerhet.

Samarbetet funkar inte
En enkätundersökning gjord av krisberedskapsmyndigheten, visar att flera organisationer, anser att just samarbetet mellan staten och näringslivet, kring samhällets säkerhet inte fungerar tillräckligt bra.

Knappt 40 procent av kommunerna i undersökningen, var nöjda med hur samarbetet fungerade.

Krisberedskapsmyndighetens generaldirektör Ann-Louise Eksborg, pekar på flera områden där Sverige behöver förbättra sin beredskap.

– Vi har inte alltid den kompetensen vi behöver när det gäller förstärkningspersonal på sjukvårdens område, vi har inte alltid det vi behöver när det gäller förmåga att hantera smitta. Det finns andra områden också. Det är ojämnt över samhället, säger hon.

Förändrad hotbild - en av orsakerna
Bristerna kan, enligt Ann-Louise Eksborg, till viss del förklaras av den förändrade hotbilden.

Tidigare förberedde man sig för krig, genom att säkra landets behov av alltifrån mat och kläder till muttrar. De planerna är skrotade och nu håller hela krishanteringssystemet, på att förbereda sig för en ny typ av hot, som till exempel terrorattacker.

Omställningsprocessen tar tid. Men frågan är om dom svenska medborgare kan känna sig trygga under tiden.

– Vi lever i ett väldigt tryggt samhälle i jämförelse med väldigt många andra. Jag tycker att vi kan känna oss trygga men det innebär inte en garanti för att det inte kan inträffa saker och ting. Förhållandevis sätt är det svenska samhället tryggt och vi har också och vi har också förhållandevis en god förmåga att hantera situationer, säger Ann-Louise Eksborg, generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten.

Robert Andersson
robert.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".