Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU samarbetar om rättshjälp med USA

Publicerat söndag 7 november 2004 kl 12.30

I mars nästa år ska riksdagen behandla ett nytt avtal mellan EU och USA om ömsesidig rättshjälp för att bland annat öka möjligheterna att bekämpa terrorism.

Avtalet är redan träffat men det måste godkännas av den svenska riksdagen för att gälla i Sverige, säger Dan Eliasson på justitiedepartementet.

– Så fort en amerikansk brottsutredning pågår så kan man om man har behov av hjälp från svenska myndigheter göra en framställan. Vi ska då i bästa möjliga mån hjälpa till vid en sådan rättshjälpsframställan. Det är ungefär så som den svenska lagen ser ut redan idag, säger Dan Eliasson, statssekreterare på justitiedepartementet.

Gemensamma utredningar
Enligt det avtal som EU slutit med USA, som ska godkännas av den svenska riksdagen för att gälla Sverige, ska myndigheterna till exempel kunna kontrollera bankkonton och ekonomiska transaktioner för misstänkta personer.

Myndigheterna ska kunna arbeta i gemensamma utredningsgrupper för att bekämpa brottslighet på ett effektivare sätt, utöver vad som är tillåtet i de olika bilaterala avtal som finns.

Det här ska gälla misstänkta personer, eller som det står: ”personer inblandade i brott”.

Små förändringar
Men för svensk del, säger Dan Eliasson på justitiedepartementet, handlar det bara om små, tekniska förändringar. Samma regler som förut ska gälla för när USA kan få rättslig hjälp av svenska myndigheter.

– När det gäller rättsligt samarbete så är kravet att en brottsutredning pågår och att den här informationen behövs för att föra utredningen framåt. Om vi får en sådan framställan tittar vi om vi enligt svenska rättegångsbalken kan ge den här hjälpen. Kan vi det så gör vi det då.

Men en brottsutredning pågår. Det kan ju vara vad som helst?

– Nej, inte vad som helst. Det finns krav för när en brottsutredning får inledas. Motsvarande krav finns i USA. Det här får inte sammanblandas med underrättelsesamarbete som sker på basis av polisdatalagstiftning.

Advokaten Christian Åhlund, ordförande i den Europeiska advokatfederationens kommitté för mänskliga rättigheter, tycker att avtalet mellan EU och USA om rättslig hjälp behöver preciseras, både vad som menas med att någon är inblandad i brott, och när det gäller rättssäkerhetsgarantierna.

– Så vitt jag förstår säger Justitiedepartementet att de här rättsäkerhetsgarantierna redan gäller i det här avtalet. Men jag tycker också att det ska framgå på ett tydligt sätt för att som man nu läser avtalet så är det inte klart att det är på det sättet.

Vilka farhågor hyser du om att man skull vilja utvidga det här så att det skulle gå att tillämpa i större utsträckning mot människor som man bara vill kontrollera?

– Jag hyser inga direkta sådana farhågor. Men det är en relativt spridd uppfattning att det finns en strävan åt det hållet och då tycker jag att det är viktigt att lagtexten utformas på det sättet att man vederlägger den typen av farhågor, säger Christian Åhlund.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".