Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Europadomstolen friar Sverige i Gillberg-målet

Uppdaterat tisdag 3 april 2012 kl 12.30
Publicerat tisdag 3 april 2012 kl 10.11
"Inga klara besked"
(1:56 min)
1 av 2
Professor Gillberg tillsammans med sin fru Carina Gillberg före rättegången. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix.
2 av 2
Klicka för grafik: Processen mot Gillberg

Psykatriprofessorn Christopher Gillberg fick inte något gehör för sin klagan till Europadomstolens högsta instans. Gillberg fälldes i Sverige för tjänstefel sedan han vägrat lämna ut forskningsmaterial om barn med adhd.

Själv ansåg Gillberg att Sverige bröt mot Europakonventionen. Clarence Crafoord från Centrum för rättvisa är ett av Gillbergs ombud.

– Bara det faktum att det här fallet har prövats är ett bevis på att den här frågan har varit svår, komplicerad och att det har varit rätt av Christopher Gillberg att driva saken så här långt, säger Clarence Crafoord.

Det har varit en kamp i nästan tio års tid. Psykiatriprofessorn Christopher Gillberg mot svenska staten.

Svenska staten har genom olika rättsprocessor försökt att få Gillberg att lämna ut sitt forskningsmaterial om adhd till två personer som vill granska hans forskning. Själv har han kategoriskt vägrat med hänvisning till att han lovat de deltagande barnen och familjerna full sekretess.

Gillberg menar att han hamnat i en moment 22-liknande situation och att Göteborgs universitet och därmed i förlängningen staten från början krävt sekretessavtal. Sedan har staten krävt att sekretessen ska brytas.

Det hela slutade med att forskningsmaterialet förstördes och Gillberg dömdes för tjänstefel. Och Gillberg har därefter i sin kamp för att få rätt drivit sitt fall ända upp till domstolens högsta instans, stora kammaren. Något inget annan svensk lyckats med på över 15 år.

Men tio års kamp slutar i nederlag. Stora kammaren anser inte att Gillbergs rätt till privatliv och yttrandefrihet har åsidosatts. Gillberg borde ha varit medveten om konsekvenserna när han begick sitt tjänstefel, dessutom är den sekretess Gillberg utlovat alltför långtgående.

Men Europadomstolen stora kammare prövade aldrig om det ens var rätt av svenska kammarrätten att beordra Gillberg att dela med sig av sitt forskningsmaterial. Därför tycker ombudet Clarence Crafoord att dagens dom lämnar frågetecken.

– Vi får egentligen inga klara besked om vad som ska gälla annat än att Europadomstolen nu säger att artiklarna åtta och tio, rätten till privatliv och rätten till yttrandefrihet inte är tillämpliga i det här fallet. Vad som nu händer är att det blir en diskussion för den svenska lagstiftaren, hur ska vi göra så att människor kan känna sig säkra på att känsliga personuppgifter som man lämnar ut vid forskning stannar där de hör hemma, säger Clarence Crafoord.

Fakta: Processen mot Gillberg

Ärendet inleddes när två forskare ville granska Christopher Gillbergs mångåriga forskning kring damp och adhd i början av 2000-talet. Gillberg vägrade att lämna ut materialet eftersom han inte ansåg sig kunna bryta sekretesskyddet för deltagarna i en studie, trots att kammarrätten i Göteborg i tre domar slog fast att det skulle lämnas ut.

Gillberg dömdes i juni 2005 till villkorlig dom och 50 dagsböter för tjänstefel, vilket fastställdes av hovrätten i februari året därpå. När Högsta domstolen (HD) inte tog upp fallet vände han sig till Europadomstolen, där han beviljades prövningstillstånd 2008.

Göteborgs universitets dåvarande rektor Gunnar Svedberg fälldes också han i både tingsrätt och hovrätt för att han inte förmådde Gillberg att lämna ut materialet. Han dömdes till 40 dagsböter för tjänstefel.

Forskningsmaterialet förstördes av tre medarbetare till Gillberg 2004. De dömdes i mars 2006 för grovt undertryckande av urkund till villkorlig dom och 50 dagsböter. (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".