Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommuner brister i tillsyn av pedagogisk omsorg

Publicerat onsdag 4 april 2012 kl 04.00
Ingen vet nu om det finns brister
(2:45 min)
I privatdriven pedagogisk omsorg är det vanligare med stora barngrupper, än i kommunalt driven. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Många kommuner granskar inte kvalitén hos den pedagogiska omsorgen, det som förut kallades familjedaghem. Det trots att det enligt nya hårdare krav bara är pedagogisk omsorg som stimulerar barns utveckling och lärande som ska få bidrag. Det visar en undersökning från Skolverket.

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, tycker att det är viktigt att kommunerna sköter sin kontroll, nu vet ingen om det finns brister i den pedagogiska omsorgen, säger hon.

– Tyvärr vet vi inte riktigt det och skälet är att kommunerna brister i sin kontroll och sin inspektion. Barnen som går i pedagogisk omsorg förtjänar att det är bra verksamhet som bedrivs och att den följer skollagen och att den lutar sig mot läroplanen för förskolan.

Det fanns långt över 100 000 barn i familjedaghem på 80-talet och början av 90-talet. Men sedan förskolan började byggas ut har de minskat kraftigt, till cirka 20 000 barn förra året.

Det nya namnet pedagogisk omsorg, infördes samtidigt som regeringen beslöt att de här barnen har rätt att få samma pedagogiska stimulans och språkutveckling som barn i förskolan. Den drivs både i kommunal och privat regi.

2009 blev kommunerna skyldiga att ge bidrag till enskilda som vill starta pedagogisk omsorg, men också att systematiskt utvärdera att verksamheterna håller godkänd kvalitet.

Men var fjärde kommun, 26 av de 99 som har privata pedagogisk omsorgsföretag, har aldrig gjort någon tillsyn. Var tredje kommun som driver egen sådan verksamhet, har inte utvärderat den.

Att starta pedagogisk omsorg har blivit en marknad, enligt rapporten, som visar att 393 ansökningar om att starta sådan verksamhet i privat regi kommit in sedan starten.

I privatdriven pedagogisk omsorg är det vanligare med stora barngrupper, än i kommunalt driven. 31 av de privata grupperna har fler än 7 barn, jämfört med 16 procent av de kommunala. Antalet barn per personal i privat regi var 5,2, i kommunal regi 4,9.

Bara var 20:e helårsarbetare i pedagogisk omsorg har pedagogisk högskoleutbildning, jämfört med varannan i förskolan.

Enligt Skolverket är en del kommuner osäkra på hur hög kvalitén måste vara, till exempel om personalen bara talar sitt modersmål, kan den då stimulera barnen tillräckligt att lära sig svenska?

Skolverket skriver också att föräldrar kan förväxla den här omsorgen med förskolor, när dagbarnvårdare i grupper driver pedagogisk omsorg i nedlagda förskolor.

– Nu är det här en alldeles ny omsorgsform, så jag kan förstå att kommunerna är lite osäkra så här i början, men den osäkerheten får inte gå ut över barnen. Den får inte leda till att barnen får en sämre pedagogisk omsorg än vad de egentligen ska ha rätt till, säger Anna Ekström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".