Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skeppet Svärdets skydd uppe för diskussion

Publicerat söndag 8 april 2012 kl 16.45
1 av 3
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, tittar på bilder från Svärdet. Foto: Mats Eriksson/Sveriges Radio.
Knut Weibull, överarkivarie vid Riksantikvarieämbetet. Foto: Mats Eriksson/Sveriges Radio.
2 av 3
Knut Weibull, överarkivarie vid Riksantikvarieämbetet. Foto: Mats Eriksson/Sveriges Radio.
Regalskeppet Svärdet. Foto: Ingemar Lundgren /Ocean Discovery/Scanpix.
3 av 3
Regalskeppet Svärdet. Foto: Ingemar Lundgren /Ocean Discovery/Scanpix.

Efter stora motsättningar ska nu företaget som förra året hittade regalskeppet Svärdet träffa Riksantikvarieämbetet för att diskutera hur fartyget ska skyddas.

Bronskanoner värda tiotals miljoner kronor gör att det finns stor risk för plundring och så länge fartyget saknar skydd är det svårt undersöka det mer.

Johan Rönnby är professor i marinarkeologi.

– Vi kan inte börja någon vetenskaplig undersökning ihop med upptäckarna på vraket förrän det finns ett skydd för vi kan inte åka ut med båt dit för då avslöjar vi positionen, säger Johan Rönnby.

Ända sedan Svärdet hittades utanför Öland förra året har det varit bråk mellan Riksantikvarieämbetet och upphittaren, Deep Sea Productions, som samarbetar Johan Rönnby vid Södertörns högskola. Riksantikvarieämbetet har velat veta fartygets exakta position, men företaget har vägrat då uppgiften då skulle bli offentlig och vrakplundrare kunna utnyttja tillfället.

Orsaken är att det kan finnas ett åttiotal bronskanoner kring fartyget, värda mellan en halv och en miljon kronor styck på svarta marknaden, alltså tiotals miljoner.

– Det är tillräckligt att betala ganska stora dykbåtar för att åka dit, säger Johan Rönnby.

Riksantikvarieämbetet kräver nu inte längre att få veta vrakets exakta position utan har blivit övertygat om att det ligger utanför svenskt territorialvatten. Och det är ett problem i sig för då har staten inte samma juridiska möjlighet att skydda det.

Men när nu bråket lugnat sig ska Deep Sea Productions och Riksantikvarieämbete träffas efter påsk för att se hur fartyget kan värnas så att forskning kan inledas. En statlig utredning tittar exempelvis på om staten skulle kunna ta sig större befogenhet precis utanför territorialgränsen, något Riksantikvarieämbetet stödjer. Fram till dess hoppas överantikvarie Knut Weibull att Kustbevakningen kan bidra med skydd.

– Om nån ska plocka upp kanoner kan det knappast göras helt obemärkt, säger Knut Weibull.

Och då kan det finnas möjligheter att åka dit eller försöka påverka det i varje fall?

– Någonting skulle kunna göras, men jag vill inte föregripa en sådan utveckling genom att säga något precist i det här läget.

Enligt Malcom Dixelius, projektledare vid Deep Sea Productions, krävs nu opinionsbildning och politisk påverkan för att säkra fartyget. På sikt hoppas han att ett helt område utanför Öland ska kunna bli marinarkeologiskt skyddsområde där flera fartygsvrak ligger efter ett svensk-danskt slag i juni 1676.

– Det finns ett intresse från vetenskaplig och historisk synvinkel och det kan också ha betydelse för till exempel besöksnäring och sysselsättning i det här området, säger Malcolm Dixelius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".