Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyr och dålig smärtvård drabbar mer än en miljon

Publicerat tisdag 10 april 2012 kl 05.30
1 av 2
Björn Gerdle i Linköping är professor i rehabiliteringsmedicin. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Louise Skogh, smärtpatient. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.

Trots att det finns ny kunskap om hur man ska behandla långvarig smärta är vården av smärtpatienter otillräcklig i Sverige. Nu har landets smärtläkare tröttnat på att inte kunna ge sina patienter lindring.

I ett brev till regeringen beskriver läkarna en orättvis och dåligt organiserad smärtvård.

– Vi tycker att det behövs en nationell smärtplan som gör någonting åt hur smärtvården ser ut. För jag tror att för en ganska stor del av patienterna så är det inte någon bra situation. Smärtvården ser väldigt olika ut men den är också förknippad med väldigt stora kostnader i vård, men framförallt i samhället, säger Björn Gerdle i Linköping är professor i rehabiliteringsmedicin.

Det finns minst en och en kvarts miljon människor med långvarig värk i Sverige, och förutom lidandet kostar det också samhället närmare 90 miljarder kronor varje år enligt siffror från Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Men långtifrån alla får hjälp av sjukvården. Louise Skogh i Linköping drabbades som tonåring av en nackskada när hon tränade gymnastik och råkade senare också ut för en bilolycka. Nu har hon ständig värk.

– De värsta dagarna kommer jag inte ens upp ur sängen. För det går inte att hantera den smärtan när man försöker röra minsta del. Jag är bara 25 alltså, och sen har jag två små barn också.

Under de senaste tolv åren har Louise Skogh sökt hjälp mot värken otaliga gånger - både hos traditionella och alternativa vårdgivare. Hoppet om att någon gång bli så bra att hon kan börja arbeta igen har drivit henne vidare i vårdapparaten.

– Det är ju först nu som någon tagit tag i det. Innan har det varit: ”Ok, du har ont där, ät Tradolan, ät morfin. Funkar det inte, öka dosen”.

Nu har Louise till slut ett hopp om att genom ett intensivt rehabiliteringsprogram på Smärtkliniken i Linköping, bli så bra att hon kan arbeta och ta hand om barnen.

Klinikchefen där, Björn Gerdle, hoppas att regeringen ska få upp ögonen för att alla drabbade behöver en rättvis vård.

– Jag tror att man kan få i alla fall en likvärdig smärtbehandling genom att Socialstyrelsen skulle slå fast normer för hur smärtvården ska se ut. Då skapar man förutsättningar för det. Sedan att få en bra smärtvård, då handlar det om utbildning för vårdpersonal, forskning och effektiva sätt att se till att det här kommer till allas kännedom om hur man ska bete sig, säger han.

Fakta: Smärta

18-20 procent av alla vuxna eller mer än 1 250 000 personer i Sverige har svår eller måttligt svår långvarig smärta.

Mellan 20 och 40 procent av besöken i primärvården sker på grund av smärta.

Hur smärtan påverkar vardagen för varje enskild person varierar kraftigt. En genomgång av vetenskapliga studier om olika behandlingseffekter visar att så kallad multimodal rehabilitering förbättrar möjligheterna att komma tillbaka för smärtpatienterna. Rehabiliteringen innehåller då såväl fysisk träning och avspänning som bland annat metoder för att hantera smärta.

Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Fakta: Smärta i siffror

Mer än en kvarts miljon människor i Sverige är förtidspensionerade pga kronisk smärta.

Samhällskostnaden för smärta beräknas till närmare 90 miljarder kr årligen. Av kostnaden är

59 % långtidssjukskrivning och sjukbidrag

21 % kostnader för poliklinisk sjukvård

14 % kostnader för sjukhusvårdade patienter

1 % läkemedelskostnader

Källa: Smärtläkarföreningen och SBU

Fakta: Nationell smärtplan

Smärtläkarföreningen och Svenskt Smärtforum anser att vården av landets smärtpatienter är otillfredsställande. Det behövs bredare och mer långsiktiga insatser för att komma till rätta med problemen, skriver man till regeringen. I en nationell smärtplan bör ingå bättre utbildning av sjukvårdspersonal, uppbyggnad av en nationellt enhetlig och kvalitetssäkrad smärtvård och utveckling av nya metoder för diagnostik, behandling och rehabilitering. Vården bör få tillgång till evidensbaserade riktlinjer, kvalitetsregister och fler multidisciplinära smärtkliniker. Regeringen bör utse en arbetsgrupp för att utveckla en nationell smärtplan.

Källa: Smärtläkarföreningen och Svenskt Smärtforum

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".