Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Opinionen kan ha påverkat bedömning av Breivik

Uppdaterat tisdag 10 april 2012 kl 16.23
Publicerat tisdag 10 april 2012 kl 12.59
"Vill att han ska vara ond och inte sjuk"
(2:09 min)

Att det nya utlåtandet talar om att Breivik inte var psykotisk vid de aktuella terrordåden var väntat menar flera experter inom svensk rättspsykiatri. Men den allmänna opinionen kan ha påverkat resultatet, säger Sten Levander, professor emeritus i psykiatri och rättspsykiatri.

– För det första vill han det själv. För det andra vill alla andra att han ska vara ond och inte sjuk. Och särskilt som han är vit och norrman så är det jättebra att han är ond, för alla som tycker att vi reserverar ondska för folk med mörkare hudfärg, säger Sten Levander.

Sten Levander har även arbetat som professor i Norge i flera år och ställer sig frågande till den nya bedömningen.

Utifrån vad som har rapporterats och den förra bedömningen han har gått igenom, har han svårt att förstå hur man kan undgå att tycka att Anders Behring Breivik i varje fall har ett vanföreställningssyndrom.

Här har alltså den allmänna opinionen spelat roll, tror han.

– Det finns ett politiskt tryck att han ska vara frisk, elak och ond. Rättspsykiatri och psykiatri är mycket känsligt för politik och opinioner, säger Sten Levander.

Men flera svenska experter anser däremot att den nya bedömningen är mer trovärdig, än den tidigare som talade om paranoid schizofreni. Marianne Kristiansson är rättspsykiatriker och verksamhetschef vid Rättsmedicinalverket.

– Det som jag kan spekulera kring det är själva gärningsbeteendet. Det är ett väldigt kontrollerat och välplanerat gärningsbeteende. Som jag ser det så finns det inget i det beteendet som skulle tyda på att han skulle ha varit väldigt, väldigt sjuk, säger Marianne Kristiansson.

Ur ett svenskt perspektiv är rättspsykiatriska utlåtanden som görs om som i det här fallet ovanliga. Enligt Marianne Kristiansson rör det sig om 2-3 procent av det totala antalet undersökningar årligen. Där ungefär hälften av bedömningarna sedan ändras, en handfull fall.

Men att det nu ligger två olika utlåtanden hos rätten i Norge att ta ställning till är sådant som en domstol ändå är van att hantera, säger Marianne Kristiansson.

– Det är bedömningar och inga beslut. Kanske blir det så att domstolen kallar in de sakkunniga och ställer ytterligare frågor. Men till slut blir det domstolen som avgör och fattar beslut, säger Marianne Kristiansson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".