Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Huliganer ska tvingas längre från arenorna

Publicerat onsdag 11 april 2012 kl 16.54
Tommy Deogan: Man gör något mest för syns skull
(1:40 min)
Danne Wilhelmsson, Black Army, är relativt nöjd med utredarens förslag. Foto: Scanpix och Lotta Myhrén/Sveriges Radio

Huliganer jämställs med hustrumisshandlare och tvingas hålla sig borta inte bara från läktaren, utan också från området där arenan finns. Det föreslår utredaren Björn Eriksson.

En rad åtgärder föreslogs i dag när Björn Eriksson presenterade ett delbetänkande kring hur våld i samband med idrottsevenemang ska minska.

Bland annat att avstängda huliganer inte ska tillåtas komma nära själva arenan.

– Det är alldeles för populärt att gå omkring arenan, blanda sig med publiken och ställa till med jävelskap. Jag tycker man ska freda det området på samma sätt som man gör inne på läktaren, säger utredaren Björn Eriksson.

Han föreslår i sitt delbetänkande att personer som har tillträdesförbud till arenan också ska portas från området i närheten av själva arenan. Han vill också att lagen skärps så att förbudet gäller i tre år, i stället för som i dag ett år.

Det föreslås också att det ska införas ett nationellt register för att lättare kunna identifiera de här personerna, i dag krävs ett särskilt tillstånd från Datainspektionen.

Men Tommy Deogan, vars bror avled i samband med ett huliganbråk 2002 tror inte att ett register är lösningen.

– Både klubbar och polisen vet mycket väl vilka de här personerna är. För mig känns det bara som en i raden av någonting att kunna peka på att man gör. Men i realiteten är jag inte säker på vilket effekt det kommer ha.

Idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroth ser inga problem med ett nationellt register eftersom det handlar om personer som redan är dömda, och att det handlar om en rättssäkerhet för de andra att kunna gå säkert på idrott.

I delbetänkandet förslås också att kostaden för polisbevakningen i samband med match ska betalas av samhället om den klubb som drivs i bolagsform till minst 51% ägs av en ideell förening.

Något som skulle kunna leda till att Supporterklubben Black Army, som stödjer AIK skulle börja tala med polisen igen, något de slutade med när klubben skulle börja betala för polisarbetet.

– Precis, det ställer ju saker och ting i ett helt annat läge. Och då kanske vi också, i förlängningen, kan sitta med i förmöten inför derbyn. Och söka förståelse för hur polisen kommer arbeta inför den matchen, vad de har för taktik och kanske att de lyssnar på vad vi har att säga, säger ordföranden Danne Wilhelmsson.

Black Army tycker flera av förslagen är bra, bland annat att alla aktörers roller utreds och att det ska fokuseras på individens ansvar, men är också de emot registret. De menar att det finns otydligheter kring vilka som kan stängas av och för vilka brott.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".