Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chat med Inger Arenander om budgeten

Publicerat måndag 16 april 2012 kl 10.45

Ekots inrikespolitiske kommentator Inger Arenander svarade på läsarnas och lyssnarnas frågor om regeringens vårbudgetproposition som presenterades av finansminister Anders Borg på förmiddagen.

Helena Häger: Hej Inger. Hur stor är risken att Sverige skulle hamna i en kris liknande Greklands eller Portugals? Hälsningar Helena

Inger Arenander: Hej Helena,
liten vad det verkar. Såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar på senare tid har satt det som överordnat mål att ekonomin ska gå med överskott över en så kallad konjunkturcykel, 4-7 år.
Dessutom är den svenska statsskulden relativt sett låg, till exempel jämfört med Grekland eller Portugal.
Enligt vårpropositionen räknar regeringen med att statsskulden som andel av BNP är ca 30 procent nästa år. 2016 räknar regeringen med att den ska vara nere i ca 16 procent. I Grekland, t ex, är statens skulder långt större än hela bruttonationalprodukten.
Sverige har en stor banksektor i förhållande till vår ekonomi och regeringen har pekat på det som ett orosmoment. Därför vill den bland annat höja kraven på att bankerna ska sätta av tillgångar för att möta framtida finanskriser och ställer krav på användningen av vinster.

Hälsningar
Inger Arenander

14:03, 16 april 2012

demos: ligger Sveriges kommuner och landsting utanför staten?Varför ingår inte deras skulder i statsskulden?

Inger Arenander: Hej Demos, Den offentliga ekonomin delas in i tre delar: Staten, kommuner och landsting, samt pensionssystemet. Det regeringen presenterat idag är sin bedömning av utvecklingen för statens budget och skulderna i den. Budgetförslaget för staten behandlas sen i Riksdagen. Riksdagen fattar beslut om vilka utgifter staten ska göra för till exempel försvar, polis, sjukförsäkring och annat som staten har ansvar för. Riksdagen fattar också beslut om vilka skatter staten ska ta in för att kunna betala för utgifterna. Kommuner och landsting gör sina egna budgetar för det de har ansvar för. De fattar politiska beslut om inkomster och utgifter i respektive kommunfullmäktige/landstingsfullmäktige. Om du är intresserad av skulderna i kommunerna kan du se det i deras respektive budgetar. Med vänliga hälsningar Inger Arenander

15:04, 16 april 2012

Inte så moderat: Marknadsanpassning av andrahandsuthyrning. Hur kommer det att sänka hyrespriserna?

Inger Arenander:

Hej inte så moderat,
Det färdiga förslaget om ekonomin kring andrahandsuthyrning har vi inte sett än. Det är aviserat men detaljerna är inte klara, så jag väntar med att säga något om helheten.
Att den som hyr ut sin bostadsrätt i andra hand ska kunna ta ut också sina eventuella kapitalkostnader av hyresgästen talar för att det blir dyrare att hyra, i alla fall i attraktiva områden.
Med vänlig hälsning
Inger Arenander

15:05, 16 april 2012

Uffe: Vad betyder den här proppositionen? Alltså är det de ändringar som regeringen kommer göra, eller är det ett förslag? Kan t.ex. sossarna och Miljöpartiet föreslå en annan och försöka få den igenom i rikstan?

Inger Arenander: Hej Uffe,
regeringen har lagt ett förslag som måste passera Riksdagen.
Vårbudgeten är en bedömning av det ekonomiska läget och budgetarbetet framöver.
Till hösten kommer en höstbudget med konkreta förslag för nästa år.
Oppositionspartierna kan lägga egna alternativa förslag och försöka få majoritet för dem i Riksdagen.
För att fälla minoritetsregeringens eventuella förslag om nya utgifter, krävs att oppositionen är överens om ett alternativ.
med vänliga hälsningar
Inger Arenander

15:12, 16 april 2012

mats: är alla partier överens om HUR mycket pengar det finns att spendera framöver??

Inger Arenander: Hej Mats,
frågan är motiverad och dessutom politiskt laddad.
De är inte överens alla gånger om hur mycket pengar det finns att spedera framöver, men det brukar i regel vara så att oppositionen accepterar finansdepartementets bedömning av hur mycket pengar det finns till så kallade reformer. Det hänger dels ihop med att oppositionen inte har samma resurser som regeringen att göra bedömningarna, dels med att oppositionspartierna inte heller vill försvaga statsfinanserna eller bli anklagade för att vilja det.
Oppositionen har alternativa förslag för hur de pengar som finns ska användas förstås, men ibland också förslag om större utgifter även om det skulle ge ett lägre budgetsaldo.
md vänliga hälsningar
Inger Arenander
med vänliga hälsningar
Inger Arenander



15:33, 16 april 2012

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".