Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lång väntan på EU-dom om Ipredlag över

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 06.15
"De måste ta sitt ansvar"
(1:55 min)
1 av 2
Kristina Ahlinder, vd för Svenska Förläggareföreningen. Foto: Dan Hansson.
2 av 2
Uppladdade ljudböcker handlar det första Ipredfallet om. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

I dag kommer EU-domstolen med ett beslut i ett mål som handlar om att fildelningslagen Ipred krockar med EU:s regler för den personliga integriteten.

Ipred infördes för tre år sedan, men än så länge har inga ip-nummer lämnats ut till kulturindustrin via domstol.

– Ja, det är klart att det är olyckligt att det har tagit så lång tid och det är ju till skada för upphovsrättinnehavarna för förlag och för författare helt enkelt, säger Kristina Ahlinder, vd på Svenska Förläggareföreningen som driver det här målet i EU-domstolen.

Tidigt på morgonen första april för tre år sedan samlade bokförlagen in bevisning i form av ip-adresser från en server som man misstänkte spred mängder av ljudböcker. Därefter gick man till tingsrätten för att få ut vem som låg bakom serverns ip-nummer.

Senare gjorde även film- och musikbolagen samma sak och begärde att få ut uppgifter på misstänkta nätpirater, med hjälp av Ipredlagen. Men än har ingen nätleverantör gått med på att lämna ut uppgifter på sina kunder.

– Det är en ganska omfattande brottslig verksamhet som pågår på deras nät. De måste ta sitt ansvar, menar Kristina Ahlinder.

Nu ligger ljudboksfallet, det första Ipredfallet, i Högsta domstolen, som frågat EU-domstolen om Ipredlagstiftningen krockar med EU:s datalagringsdirektiv vilket skulle kunna hindra rättighetsinnehavarna från att begära ut uppgifterna via domstol.

I november förra året kom EU:s generaladvokat fram till att det inte fanns några rättsliga hinder för Sverige att använda Ipredlagstiftningen. Samtidigt säger han något som kan tolkas som att uppgifterna måste ha lagrats i syfte kunna lämnas ut till, i det här fallet, rättighetsinnehavarna via domstol.

Men i dag är det inga nätleverantörer som lagrar för det syftet. Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje kan Ipredlagstiftningen behöva förändras, säger Daniel Westman som är doktorand i it-rätt på Stockholms universitet.

– Helt enkelt att man rent politiskt skulle få införa någon form av skyldighet för internetoperatörer att spara uppgifter även för utlämning till rättighetsinnehavarna, säger Daniel Westman.

Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål.

Första Ipredfallet

1 april 2009 samlar fem bokförlag in bevisning från en server där man misstänker brott i upphovsrätten. Det handlar om en sluten server som enligt bolagen sprider mängder av ljudböcker från kända författare som Håkan Nesser, Ernst Brunner och Jan Guillou.

Nätleverantören Ephone överklagar tingsrättens beslutet att uppgifterna ska lämnas ut till bokförlagen men överklagar till Svea Hovrätt som kommer fram till att bevisningen inte räcker och river upp tingsrättsdomen.

Ljudboksförlagen överklagade till Högsta domstolen som beviljade prövningstillstånd. De har i sin tur begärt ett avgörande i EU-domstolen om huruvida Ipredlagstiftning krockar med datalagringsdirektivet, när det gäller den personliga integriteten.

Ipred

Ipred är ett direktiv som antogs av EU-parlamentet i maj 2004. Sverige var ett av de sista länderna som efter hård debatt valde att inlemma det i svensk lag, vilket skedde 1 april 2009.

Lagen ifrågasattes bland annat för att den kränker den personliga integriteten, då det var första gången som privata bolag via domstol skulle kunna få ut uppgifter på personer som misstänks för fildelningsbrott i syfte att driva en civilrättslig process.

Den svenska rättsordningen var innan lagen antogs att det var det enbart var polis och åklagare som skulle utreda upphovrättsbrott.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".