Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskning: Köttätande bakom mänsklig framfart

Publicerat fredag 20 april 2012 kl 07.10
Människan inte så unik som vi trott
(2:21 min)
Forskarna har länge känt till att tillskottet av kött gjorde att människan kunde utveckla en större hjärna. Foto: Richard Lewis/Scanpix.

Det var köttätandet som gjorde att kvinnorna kunde avvänja sina barn tidigare från bröstmjölk och därmed få fler barn. Det visar ny svensk forskning.

Kortare amningstid kan vara en förklaring till människans framgång, menar Elia Psouni, lektor i utvecklingspsykologi vid Lunds Universitet.

– Man kan reproducera oftare, vilket innebär att man inom sitt reproduktiva liv kan hinna med fler barn, säger hon.

Hittills har inga andra forskare kopplat människans köttätande till kortare amningstid och därmed möjligheten att få fler barn. Större barnkullar har gjort att människan som art lättare kunnat spridas. Det menar forskargruppen i Lund, som består av en utvecklingspsykolog, en neurofysiolog och en evolutionsgenetiker.

Forskarna har undersökt kopplingen mellan köttätande och amningstid och jämfört 70 olika däggdjursarter och 46 olika naturbefolkningar. Ett tydligt mönster har framträtt – köttätande arter slutar amma tidigare än växtätare.

Om det är köttätandet som gett fetare och proteinrikare bröstmjölk eller om det tillgången på kött för barnen som gjort att kvinnorna kunnat sluta amma tidigare kan inte forskarna säga.

Forskarnas slutsatser skulle kunna uppfattas som kontroversiella då människan genom historien beskrivits som en art som står ut, där de förklaringsmodeller som gällt andra däggdjur inte passar in på människan.

– Med människan klassad som en köttätare, så finns ingen oklarhet kvar, ingenting som tyder på människan som ett undantag, säger Elia Psouni.

Det som förbryllat forskarvärlden hittills är att våra närmaste släktingar, aporna som uteslutande är växtätare, ammar mer än dubbelt så lång tid jämfört med människan. Människan har då kommit att betraktas som ett undantag och skillnaderna har förklarats vara ett resultat av sociala och beteendemässiga faktorer.

Men lägger man in köttätandet i ekvationen så skiljer sig inte människan alls från andra köttätande däggdjur vare sig det är en liten iller eller en stor späckhuggare.

Forskarna betonar att det inte är några kostrekommendationer de presenterar utan de visar bara att köttätande och därmed kortare amningstid hade mycket stor betydelse för människans möjlighet att föröka sig. Möjligtvis skulle en del kunna uppfatta det som stötande att forskargruppen konstaterar att människan som art inte är så speciell.

– Det man ansåg tidigare, att människan är unik i att ha en kortare amningsperiod jämfört med andra arter, har vi visat att det faktiskt är fel, säger Psouni.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".