Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Breivik övervägde attentat mot slottet och medier

Uppdaterat torsdag 19 april 2012 kl 14.03
Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 10.12

Förutom regeringskvarteret hade Anders Behring Breivik först flera andra mål för sina attentat. Slottet och flera redaktioner stod på listan över tänkbara mål.

Breivik ska ha börjat ha kollat upp regeringskvarteren första gången 2006. Han ska också ha spanat på NRK-lokaler 2006 eller 2007.

Han övervägde flera alternativ, men huvudplanen var tre bomber. Två på vardera ett ton och en tredje på 500 kilo. Det skulle vara tre bilbomber, följda av en skyttebaserad aktion.

Det första målet skulle vara regeringskvarteret, det andra Arbeiderpartiets huvudkontor och det tredje var han osäker på. Han funderade bland annat på Aftenpostens redaktion, men kom fram till att det fanns för många civila i byggnaden. Även kungliga slottet var ett möjligt mål, vid ett tillfälle när kungafamiljen inte var där.

– Det vore oacceptabelt att skada dem. Det flesta nationalister, jag också, beundrar monarkin.

Planen var att om han själv överlevde bomberna köra vidare på motorcykel och skjuta så många han kunde innan han själv dödades, bland annat till tidningen Dagavisen.

Utöya var till att börja med inte ett av huvudmålen, men beskrivs av Breivik som Norges bästa mål vid den tidpunkten. I de flesta andra mål han funderat på var många på semester. Dessutom skulle politiker som Breivik klassar som ”kategori A-förrädare”  varje dag besöka lägret på Utöya.

Det mest attraktiva målet var den tidigare statsministern Gro Harlem Brundtland. Brevik berättade att han hade planer på att ta med en kamera eller kameramobil för att kunna lägga ut en film där han halshögg henne på internet.

Trots att andelen ungdomar under 18 var 40 procent i stället för de 25 som Breivik räknat med upprepade han att han står för vad han gjort och att han skulle göra det igen. Målet var att döda alla på Utöya.

Tankarna på att begå våldsdåd ska han ha haft sedan 20-årsåldern. Åklagarna menar dock att han inte började planera sina våldsamma attentat förrän under 2009, något som gjorde Breivik märkbart irriterad under förhören. Bland annat hänvisade åklagasidan till den första rättspsykiatriska undersökningen, där Breivik ska ha sagt att det är skillnad på avrättningar och mord och att planerna på "nödvändiga avrättningar" växte fram 2009.

Breivik hävdar att han bestämde sig 2006, först hade an en kapitalanskaffningsfas, sedan ett sabbatsår, sedan skrivit kompendiet.

Rättegångens fjärde dag inleddes utan den hälsning med knuten näve som Breivik gjort tidigare. På onsdagen kontaktade målsägarbiträdena försvaret eftersom flera av de offren och deras anhöriga  tagit illa vid sig av hälsningen. Breivik valde också att stå upp när rättens domare kom in i salen, vilket är brukligt.

Åklagarsidan koncentrade sig inledningsvis på Breiviks ekonomi 2006, då han var arbetslös och flyttade hem till sin mamma. Åklagarna försökte få fram om det var något han var tvungen till att för att han var pank.

Breiviks version är en annan. Han flyttade självmant hem till sin mamma för att spara pengar. Enligt egen uppgift hade han sammanlagt en miljon norska kronor, varav 300 000 i kontanter. Pengarna ska han ha förvarat i ett kassaskåp i sitt sovrum.

Breivik refererade till tiden som ett sabbatsår. Han hade hela livet drömt om att spela War of Warcraft och nu spelade han upp till 16 timmar om dagen.

Rättspsykiatrerna har menat att något skedde med Anders Behring Breivik under den här perioden, då han isolerade sig mer och mer och satt uppe hela nätterna och spelade spel.

Spelandet tog inte slut 2006. Åklagaren den åtalade att han november 2010 och februari 2011 spelade i snitt sex timmar om dagen.

Han köpte spelet Modern Warfare för att träna på att skjuta med kikarsiktet han köpt.

– Jag hade stor nytta av det. Till och med din mormor hade blivit en utmärkt skytt med hjälp av det här.

Han gick även med i en pistolklubb och tränade på skjutbana. Medlemsskapet i pistolklubben var för att underlätta pistolköp.

Åklagare Svein Holden Breivik pressade på detaljer om hans manifest. Han vägrade svara på vem som gett honom i uppdrag att skriva det.

På frågan om det var ett ”klipp- och klisterverk” svarade Breivik att  50 procent av manifestet består av texter han har hämtat från andra författare och 40 procent av material han själv har producerat.

Holden undrade om han inte fick synpunkter på att det tog fem år innan det var färdigt.

– Jag vill inte kommentera kontaktakter med andra. Jag har sagt det jag kan säga till polisen.

I polisförhör har Breivik sagt att händelserna den 22 juli bara var ett fyrverkeri för att presentera manifestet. Holden frågade om attentaten mot regeringskvarteret och Utöya var till för att skapa uppmärksamhet kring manifestet och om han måste göra så pompösa framställningar.

– När det gäller den militära delen och glorifieringen av martyrskap är det så att man måste marknadsföra sig på samma sätt som al-Qaida. Det är för att försöka inspirera andra engagerade individer.

Breivik uppgav att han står för det mesta i manifestet, men inte allt.  Åklagare Inga Bejer Engh reagerade. Varför dödade han 77 människor om han inte var säker på att texten stämde?

– Jag håller med om det allra mesta. Man måste ta hänsyn till andra. Det som står i kompendiet representerar inte bara min åsikt, det står för många europeiska människor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".