Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ont om järn och fibrer i den svenska skolmaten

Uppdaterat torsdag 19 april 2012 kl 13.12
Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 11.12
"Många följer inte Livsmedelsverkets råd"
(2:07 min)
Foto: Invar Karmhed/Scanpix.

Knappt hälften av landets skolor lever upp till kraven i den nya skollagen om näringsriktig mat. Det visar den hittills största nationella studien av svensk skolmat.

Karolinska institutet ligger bakom undersökningen där 191 skolor ingick.

– Vi har kollat på järn, fullkorn, vitamin D och fettkvalitet i skolmaten utifrån näringskriterier som vi utvecklade. De visar att sammanlagt är det bara är sex procent av alla skolor som uppfyller alla fyra kriterier, säger Emma Patterson som är projektledare för studien.

Varför tror du att det är så?

– Vi vet att det inte är många som näringsberäknar sin matsedel, vilket är ett sätt att säkerställa att maten innehåller det den ska. Vi vet också att det inte är många som följer Livsmedelsverkets råd.

Skolorna ska servera näringsriktig mat enligt den nya skollagen som började gälla i juli förra året. Trots det visar undersökningen att färre än hälften av de 191 skolor som undersöktes våren 2011 följer en näringsberäknad matsedel.

Just nu saknas riktlinjer på hur en näringsberäkning ska gå till; hur den ska göras, vem som ska göra den och vad som ska ingå. Det är Livsmedelsverket som arbetar med att ta fram de riktlinjerna och Skolinspektionen ska se över hur tillsynen av skolmaten ska gå till. Skolinspektionen kommer därför under våren att granska skolor i 96 kommuner.

Studien från Karolinska institutet visar på flera brister i skolmatsalen enligt Emma Patterson.

– Vi ser att hälften av skolorna erbjuder en rätt, vilket inte stämmer överens med Livsmedelsverkets råd att elever ska erbjudas minst två rätter och helst en vegetarisk rätt varje dag, säger hon.

Johan Jacobsson arbetar som kökschef på Sjöstadsskolan i Stockholm och deltog i studien. Han tror att skolor måste kunna erbjuda fler alternativ och eleverna måste få mer information om matens betydelse.

– Det är att man kan erbjuda grönsaker överhuvudtaget, salladsbuffé till exempel. Sedan att föräldrar och lärare är med och hjälper till att förklara för barnen varför man bör äta såhär och att man äter enligt tallriksmodellen, säger han.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".