Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga statliga medel till utnyttjade hemvändare

Publicerat fredag 20 april 2012 kl 06.35
"Mycket att önska i det svenska människohandelsarbetet"
(3:47 min)
1 av 2
En man ligger på knä och tigger i snön på Hornsgatan i Stockholm. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.
2 av 2
Patrik Cederlöf, nationell samordnare för arbete mot prostitution och människohandel.

De flesta människor som utsätts för människohandel återvänder till sina hemländer efter en rättsprocess i Sverige. Det visar en undersökning som Ekot har gjort. Meningen är att de ska få hjälp av Sverige att återvända, men det finns problem.

– Problem med återvändande är finansieringen och det kan vara ett krav att man blivit identifierad som offer för människohandel i Sverige. Annars kan man i många fall inte ta emot personerna i hemlandet på ett tryggt sätt, säger Yvonne Karlsson som jobbar på kommunala Prostitutionsgruppen i Göteborg.

Ekot har följt upp vad som hänt 28 utländska personer som varit offer i svenska människohandelsmål de senaste två åren. Det kan handla om prostitution eller tvångsarbete i olika former. Av de 28 lever sex med skyddad identitet, en har fått annan hjälp i Sverige medan övriga 21 har lämnat landet.

Att hjälpa någon att återvända och få stöd och tak över huvudet i sitt hemland kostar vanligtvis mellan 25 000 och 50 000 kronor för ett halvår, berättar Yvonne Karlsson på Prostitutionsgruppen i Göteborg.

Praxis är att landet där offret utnyttjats är de som betalar. I Norge står staten för den kostnaden, men i Sverige är man hänvisad till att söka donerade pengar.

– I många länder har man avsatta statliga finanser för att lösa det här. Det finns inte i Sverige. Det vi gör här i Sverige i dag är att vi söker pengar för återintergerandet från en privat stiftelse, Inslamlingsstiftelsen mot trafficking. Det är jättebra att de finns, men det är fortfarande osäkert för oss som socialarbetare när vi träffar personer som önskar återvända. För vi kan aldrig säga att det finns en finansiering, om fonden är slut eller inte. Så det är svårt och det är mycket att önska i det svenska människohandelsarbetet, säger Yvonne Karlsson.

Av de 21 personer som lämnat landet är det endast sex personer som de advokater och åklagare Ekot varit i kontakt med, med viss säkerhet vet, lever i trygghet. De andra 15 saknas det kunskap om.

Och det är svårt att följa upp människohandelsoffer. Det är inte ovanligt att de säger nej till hjälp och lämnar landet innan ens rättegången börjat.

I Sverige samverkar myndigheterna i ett särskilt nätverk mot prostitution och människohandel, NMT, där är Patrik Cederlöf samordnare.

– Det finns ett stort antal personer som är väldigt engagerade i dag. Har man kommit så långt att man har ingått i en svensk rättsprocess finns det också stöd runt omkring. Men det handlar också om att personen ska vara mottaglig och vilja ha det stödet, säger Patrik Cederlöf.

Den person som vill lämna det här livet bakom sig, kan den få den hjälpen?

– Generellt kan jag inte säga: ja, det kan man absolut göra, utan det är flera omständigheter som spelar in. Dels handlar det om bevis, kan vi bevisa att den här personer har varit utsatt för än det ena, än det andra? Viljan hos personen själv, det är det absolut viktigaste. Så i vissa fall ja, i andra fall nej. Det kan vara svårt, säger Patrik Cederlöf.

En del i återvändandet hänger också samman med hur väl organisationen i hemlandet fungerar. Det handlar ofta om frivilligorganisationer som har ont om pengar och kan ha svårt att erbjuda en varaktig hjälp. Men där hoppas Patrik Cederlöf på en förbättring.

Nätverket mot prostitution och människohandel kommer snart börja med ett pilotprojekt tillsammans med IOM , den internationella organisationen för migration, som har verksamhet i flera länder och har lång erfarenhet av att jobba med ett säkert återvändande. IOM samarbetar redan med Norge och Danmark.

– Vi kommer dra igång ett pilotprojekt innan sommaren förhoppningsvis som ska drivas under 14 månader och där vi räknar med att omkring 15-20 personer ska kunna ta del av det. Sen ska det utvärderas för att se om det här är ett bra sätt att komma vidare, säger Patrik Cederlöf.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".