Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Partier kan tvingas redovisa lokalt partibidrag

Publicerat måndag 7 maj 2012 kl 06.22
"Betyder förhoppningsvis en skärpning"
(2:41 min)
Foto: Björn Lindgren/Scanpix.

Det ska bli obligatoriskt för politiska partier att redovisa hur de använder sitt partistöd, föreslår en utredning som presenteras i dag. Trots att partistöden från kommuner och landsting har till syfte att stärka den lokala demokratin använder många riksdagspartier i större eller mindre omfattning stödet för partiet på regional nivå eller i riksorganisationen.

Stig Nyman, sjukvårdslandstingsråd för Kristdemokraterna i Stockholm, har lett utredningen om hur den kommunala demokratin ska förstärkas.

– Det vi gör nu är att vi föreslår att man ska lämna i en årlig redovisning om hur partistödet har använts för att visa att man använder den till syften som är uttalat i lagen om partistöd, säger Stig Nyman.

En granskning som konstitutionsutskottet gjorde häromåret visade att alla riksdagspartier, utom möjligen Socialdemokraterna och bara i liten utsträckning Centerpartiet och Miljöpartiet, överför pengar högre upp i partiet.

Sverigedemokraternas partidistrikt betalar till exempel en fjärdedel av sitt partistöd till riksorganisationen.

Det utredningen föreslår är att partierna ska lämna in den här årliga redovisningen till kommunfullmäktige, eller landstingsfullmäktige. På så sätt blir redovisningarna offentliga och möjliga att granska.

Däremot blir det ingen sanktion om pengarna inte används till det som är syftet, nämligen att stärka den lokala demokratin.

– Nej, det händer ingenting formellt, att man åtalas eller någonting sådant där. Utan det är ett renlighetskrav tycker vi i utredningen, säger Stig Nyman.

Vad tror du att det här kommer att betyda för partier som har använt partistöd frekvent på riksplanet?
– Förhoppningsvis, om jag får uttrycka mig så, en skärpning och en eftertänksamhet.

Utredningen har också tagit ställning till hur kommunerna ska få agera om en ledamot hoppar av eller om ett parti helt enkelt inte har tillräckligt med ledamöter. Förslaget är att ge kommuner rätt att dra ner på partistödet då.

Nu kan inte kommunerna göra det, det visar inte minst några vägledande domar där kommuner som velat minska partistödet har förlorat.

– Det är inte antalet mandat utan antalet besatta mandat som vi tycker ska vara grunden för utbetalning av partistöd. Så skillnaden är att i dag tvingas man betala till tomma stolar. I framtiden ska man slippa det.

Utredningen öppnar också för att på försök göra det kommunala styret mer likt det på riksplanet med regering och riksdag, så att bara det eller de partier som styr en kommun får sitta i kommunstyrelsen. Det skulle ge mer makt till kommunfullmäktige, tror Stig Nyman.

– Den styrform som kommunal parlamentarism i det här fallet skulle kunna visa upp skulle dels kunna stärka fullmäktige som sådant, men också öka intresset från allmänheten att följa den debatt som förs där för då kan det bli en riktig debatt, säger Stig Nyman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".