Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nystartsjobbet gav lägre lön än kollektivavtalet

Publicerat söndag 6 maj 2012 kl 02.00
Högskoleingenjör fick 17 000 i månadslön
(3:04 min)
Nystartsjobb kan betyda en god affär för arbetsgivaren. Foto: Mikael Kulle/Sveriges Radio.

För arbetsgivare kan nystartsjobben innebära väldigt billig arbetskraft, eftersom Arbetsförmedlingen inte alltid kontrollerar att lönen är rimlig. Ekot har talat med flera som har nystartsjobb, men som arbetar till en lön under kollektivavtalsnivå.

Sami är högskoleingenjör med 20 års arbetslivserfarenhet och har ett nystartsjobb med 17 000 i månadslön. Det är mindre än hälften mot vad facket anser är rimligt. Men hans arbetsförmedlare godkände arbetsgivarens löneförslag.

– Ja, han frågade min arbetsförmedlare flera gånger vilken lön han skulle ge mig. Hon sa att hon skulle kolla, sedan sa hon att ”ni får bestämma själva”. Han frågade: är 17 000 okej? Hon sa: javisst, säger Sami.

Innan någon får en anvisning till exempelvis en praktikplats ska Arbetsförmedlingen ta kontakt med facket och försäkra sig om att lön och andra arbetsvillkor är okej. Så är det inte med nystartsjobben.

Facket behöver inte kontaktas, men arbetsförmedlaren måste ändå försäkra sig om att den lön som nystartsjobbaren får ligger på kollektivavtalsnivå. Även om arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Det görs inte alltid.

Enligt Sveriges ingenjörer borde Sami alltså tjäna 38 000 kronor, inte 17 000.

Eftersom det råder sekretess kring vilka företag som tar emot nystartsjobbare är det svårt att ta reda på hur arbetsvillkoren ser ut. Gert Sternskog, chef för Arbetsförmedlingens programenhet beklagar hemlighetsmakeriet.

– Tyvärr finns en uppfattning om att vi själva hittat på att vi mörkar, både kring arbetsgivare och anordnare i de program som vi har. Vi har ingen anledning att mörka något, utan det vi gör ska kunna vara transparent för allmänheten, tycker jag, säger Gert Sternskog.

Men så är det alltså inte. Det som finns är Arbetsförmedlingens ganska grovkorniga statistik. Av den framgår bland annat att över 85 procent av nystartsjobben finns inom den privata sektorn.

Över 2 200 arbetade på arbetsplatser med fler än 20 nystartsjobbare. Många med nystartsjobb har utomeuropeisk bakgrund, och två tredjedelar var män.

Var femte nystartsjobbare har högskoleexamen.

Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren får tillbaka dubbel arbetsgivaravgift, om det rör sig om en person som är över 26 år och som varit arbetslös i minst ett år.

Ersättningen utgår lika länge som arbetslösheten varat, men max fem år. För den som fyllt 55 år kan nystartsjobbet pågå under tio år.

Att få tillbaka dubbel arbetsgivaravgift innebär att den totala lönekostnaden halveras. Kravet på arbetsgivarna är att de inte har näringsförbud, skatteskulder eller betalningsanmärkningar, något som Arbetsförmedlingen ska kontrollera.

Men vad som händer sedan, det vet Arbetsförmedlingen inte så mycket om. När det är lite att göra får Sami inte ut hela nettolönen, utan en mindre summa. Det kan röra sig om 7 000-8 000 i månaden. En månad blev det bara 5 000 kronor.

När det är mycket att göra arbetar han även på kvällar och helger, utan övertidsersättning eller ob-tillägg.

– Man gör en kontroll vid första utbetalningen, att lönespecifikationen ska skickas in, parallellt med den rekvisition som lämnades in första gången. Därefter gör vi kontroller med stickprov, med ganska hög säkerhetsmarginal, säger Gert Sternskog på Arbetsförmedlingen.

Den säkerhetsmarginalen har Sami hamnat utanför. Men han skulle aldrig drömma om att berätta för sin arbetsförmedlare om hur han egentligen har det. Inte efter att ha gått arbetslös i flera år. Sami är tacksam mot sin arbetsgivare.

– Han är den enda som velat anställa mig och han är väldigt nöjd med mig. När jag söker andra jobb kommer han att säga att jag är bra ingenjör, säger Sami, som egentligen heter något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".