Tjänstesektorn kritisk till jobbskatteavdraget
Regeringen drar skruvade slutsatser av jobbskattevdraget, ansåg Almegas chefsekonom Lena Hagman, vid en öppen utfrågning med finans- och skatteutskottet på tisdagen. Problemet är, enligt tjänstesektorn, att matcha arbetskraften med behovet.
Enligt Finansdepartementet har jobbskatteavdraget haft kraftfulla effekter vad gäller att öka arbetskraftsutbudet.
– Just det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre ger unika förutsättningar att studera skillnader. Det visar på starka effekter av det förstärkta jobbskatteavdraget, sade statssekreterare Hans Lindberg.
Men både Anders Forslund från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, och Roger Mörtvik från Konjunkturinstitutet, pekade på svårigheter vad gäller att bedöma skattereformen.
Med sannolikhet har den påverkat arbetskraftsutbudet, samtidigt som det är svårare att visa på effekter på arbetslösheten. En effekt är att personer som befinner sig långt i från arbetsmarknaden börjar söka jobb, vilket tenderar att dra upp arbetslösheten.
Både TCO och Almega var tveksamma till om jobbskatteavdraget haft den positiva effekt regeringen vill påskina.
– Matchningsproblemen motverkar de positiva effekterna. Ingen vågar säga sanningen till regeringen: visst har sysselsättningen ökat starkt jämfört med andra länder, men det finns andra förklaringar, sade Lena Hagman från Almega och pekade på tjänstesektorns problem med att hitta kompetent arbetskraft.
– Jobben har främst kommit inom kunskapsintensiva branscher, och det är de högutbildade som fått dem. De med svag förankring på arbetsmarknaden har svårt att få dessa jobb.
Mörtvik ville se en alternativ användning av pengarna på utbildning, stärkt a-kassa, slopad värnskatt och rehabilitering av folk.
