Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

200 miljoner i svenskt humanitärt stöd till Kongo

Publicerat tisdag 8 maj 2012 kl 14.13
"Klassas som en bortglömd konflikt"
(1:50 min)
1 av 2
Klicka för grafik: Kongo-Kinshasa
6-åriga Angelan Pelele väntar på behandling vid ett sjukhus. Arkivfoto: Sayyid Azim/Scanpix.
2 av 2
6-åriga Angelan Pelele väntar på behandling vid ett sjukhus. Arkivfoto: Sayyid Azim/Scanpix.

Afrikanska Kongo-Kinshasa får det största svenska humanitära stödet, enligt biståndsorganet Sida. Pengarna ska gå till det omfattande arbetet i landet mot undernäring, epidemier och skydd för utsatta människor.

Det säger Per Byman som är humanitär chef på Sida.

– Uppmärksamheten på problemen i Kongo har minskat, och i år klassas det faktiskt som en bortglömd konflikt. Vi försöker satsa på att försöka svara upp för åtminstone en del av de behoven som finns i landet, säger Per Byman.

Sida satsar sammanlagt 200 miljoner kronor vilket är det största svenska humanitära stödet till ett enskilt land.  En stor del av pengarna, 110 miljoner kronor, ska gå till en FN-fond för humanitärt arbete som är helt fristående från regeringen i Kongo och som snabbt kan fördela medlen där behoven är som störst.

I dag sitter Sverige med i fondens styrelse och har insyn i hur arbetet bedrivs.

Kriget i Kongo gör att 1,9 miljoner människor är på flykt inom landets gränser och flera miljoner lever i utsatta situationer.

I år räknar det humanitära samfundet med att kunna ge stöd till 20 miljoner människor.

Målet är att alla internflyktingar i landet ska kunna få skydd. Dessutom räknar Sida med att över en halv miljon barn ska få möjlighet till skolgång med kvalité och att flera människor ska få tillgång till bättre hygien och hälsovård, mat och jordbruksstöd.

– Det vi kommer att göra är en bred palett av olika program. Det är både att se till att människor får drickbart vatten och förbättrar sanitära villkor, som är grund för att sjukdomar ska inte spridas och försvaga folks motståndskraft. Men att även kunna arbeta med skolgång, att flyktingar och internflyktingar, framförallt barn, ska kunna få skydd från att utsättas för övergrepp och kan gå i skolan och även nutritions program, säger Per Byman vid Sida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".