Björklund om FP:s nygamla integrationsförslag

Folkpartiet lägger i dag fram ett integrationspolitiskt program där punkter som språktest för medborgarskap och krav på flytt vid jobberbjudande återfinns. Partiledare Jan Björklund intervjuades om förslagen av Lasse Johansson i P1-morgon.

Publicerat tisdag 12 juni 2012 kl 02:21
Uppdaterat, tisdag 12 juni 2012 kl 10:36

Hur många gånger kan man lägga fram samma förslag om det ändå inte resulterar i regeringspolitik?

– Vi tror ju att det här med att lära sig svenska språket är väldigt viktigt för integrationen i Sverige. Det är ofta en förutsättning att fungera på jobbet och få ett jobb. Och att fungera i en social gemenskap i Sverige. Och de som inte lär sig svenska har det mycket, mycket svårare att bli integrerade i Sverige. Så det är en viktig del med det är ju en lång rad förslag i vårt program i dag. Några är nya och några har funnits med ett tag.

Vad är just det förslaget värt om ändå inte allianskollegorna går med på det?

– Man måste ju försöka övertyga. Man kan ju inte ge sig för att man inte omedelbart får med sig alla. Om man tror att man har rätt så måste man försöka övertyga andra.

Vilka nya argument har kommit under de senaste tio åren?

– Vi har väl egentligen ett växande problem med integrationen och det har att göra med att de invandrargrupper som kommer till Sverige har ändrat karaktär. Vi får alltmer invandring från länder där skol- och utbildningsbakgrunden är väldigt svag. Om vi går tillbaka 20 år så kom invandrarna från Europa i stort sett och från välutbildade länder i Mellanöstern, Iran och så vidare. Nu kommer många från Afrikas horn, Somalia, Afghanistan och så vidare och då blir integrationen en ännu större utmaning,. Och det blir ännu viktigare att man snabbt kommer i jobb, vilket är huvudfokus i vårt program. Men också att man lär sig svenska.

Men vad hjälper det att det blir svårare att få bli medborgare?

– Det är ju ett incitament. Det är en lång rad länder som gjort det, till exempel Norge där man har inför det som ett incitament. Vill man bli svensk medborgare så ska man lära sig svenska.

Har det hjälpt i Norge?

– Det har gått för kort tid för att säga det. Men vi tror att det hjälper.

En annan punkt är att nyanlända som tackar nej till jobb ska förlora sin ersättning oavsett var i landet de finns. Hur många i dag är det som gör det? Hur stort är problemet?

– Det går inte riktigt att säga. I och med att den regeln inte finns så är det inte så meningsfullt för Arbetsförmedlingen att erbjuda jobb långt borta. Det är klart att det finns ett motstånd att flytta. Det är ju samma diskussion som vi har med den svenska a-kassan. Precis samma diskussion.

Hur meningsfullt är det då att lyfta fram det som en viktig punkt om ni inte vet om det är ett stort problem?

– Problemet är stort men sen om lösningen räcker det vet vi inte. Om det är ett stort problem att vi har hög arbetslöshet så måste vi ju göra allt vi kan för att fler invandrare ska komma i jobb. Vi vet att när det gäller den svenska a-kassan, för svenskar, så har den här regeln tidigare inte funnits men nu har vi infört den typen av krav och det är ingen som vill avskaffa den. Man måste flytta för att ta de jobb som finns annars blir man av med a-kassan. Det är en helt rimlig princip.

– Det går inte exakt att avgöra hur stort problemet är eftersom det inte finns någon statistik. Eftersom Arbetsförmedlingen inte har rätt att ställa kravet på att flytta så går det inte heller att säga hur många som tackar nej eftersom frågan inte framställs .

Så det är en chansning som ser bra ut?

– Det fungerar ju på svenskar så rimligtvis fungerar det på invandrare också.

Föräldraledigheten är ju också en punkt. Om man flyttar hit med många barn så ska man ha rätt till full föräldraledighet för dem. Det vill ni avskaffa. Hur stort är det problemet, hur många fastnar i ett utanförskap?

– Det är mycket stort bland alla som kommer hit och i synnerhet bland kvinnor. Många invandrade kvinnor kommer aldrig in på den svenska arbetsmarknaden. Det finns inte siffror exakt på hur många det är med det är helt klart att vi har ett stort utanförskap bland kvinnor som kommer hit och börjar med att vara hemma i många år och sedan har chansen gått. Och med den retroaktiva föräldrapenningen och att många har flera barn i olika åldrar så gör det att tiden innan man kommer ut på arbetsmarknaden blir väldigt lång.

Och där har ni siffror på hur många det handlar om?

– Det går ju inte att veta hur många som skulle ändra beteende med en regelförändring, så är det ju med allting. Man utvärderar och ser att det går i rätt riktning men exakt vad det får för effekt, det får man ju utvärdera i efterhand.

Förslaget om språktest gav ett visst ökat väljarstöd för ditt parti tidigare. Är det en slump att det kommer nu igen när opinionssiffrorna sjunker något?

– Någon sådan koppling finns inte. Det är vårt ansvar att ta initiativ för att åtgärda de här problemen.

Sverigedemokraterna har tidigare hyllat detta. Ser du det som ett problem i sammanhanget?

– Ja, det är ju inget sällskap som vi vill hamna i men deras lösning på problemet är ju att kasta ut invandrarna och att inga fler ska få komma hit. Vi tror inte alls på den lösningen utan vi tror att människor ska få komma till Sverige, dels för att de behöver skydd för att de är flyktingar och dels för att Sverige behöver arbetskraftsinvandring.

Men språktest finns även med där?

– Vi vill att människor ska få komma hit och integreras och det vill inte dem. Det är en väldigt avgörande skillnad.

Ekot

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

32 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare av sverigesradio.se och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar Sveriges Radios regler för kommentering

Visa fler