Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hantering av torterade asylsökande kritiseras

Publicerat söndag 17 juni 2012 kl 03.40
"Det är en rättsskandal"
(2:33 min)
1 av 2
Advokat Sten de Geer. Foto: Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.
2 av 2
Enligt domen är det Migrationsverket som ska bevisa om uppgifter om tortyr stämmer eller inte. Arkivfoto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Migrationsverket kritiseras för sitt sätt att hantera asylsökande som kan ha utsatts för tortyr. Enligt en dom i i juni 2010 i Europadomstolen skulle Migrationsverket helt ändra sin handläggning. Först nu får tjänstemän vid Migrationsverket utbildning i hur de ska göra för att följa domen.

Enligt domen i Europadomstolen är det Migrationsverket och inte den aslysökande som ska bevisa om uppgifter om tortyr stämmer eller inte.

Nu pågår en utbildning för de som arbetar på Migrationsverket hur de ska göra för att följa innebörden i Europadomstolens dom.

– Det är ju faktiskt en rättsskandal. När den domen vann lagakraft i juni 2010 blev den direkt gällande som svensk rätt och det betyder att Sverige inte har tillämpat gällande svensk lag på torterade asylsökande under de här två åren, säger advokat Sten de Geer.

Det Sten de Geer syftar på är att Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna är lag i Sverige och att Europadomstolen har till uppgift att se till att Sverige och andra länder i Europarådet följer Europakonventionen.

I det här fallet slår Europadomstolen fast att om en asylsökande hävdar att han eller hon utsatts för tortyr och har bevis för det, främst ett läkarintyg så är det upp till Migrationsverket att överbevisa det om man inte tror på den asylsökandes uppgifter.

Hittills har det varit tvärt om - att bevisbördan ligger på den asylsökande själv.

Trots att domen kom för två år sedan kan Sten de Geer och flera andra flyktingadvokater vittna om att den ordningen inte har ändrats.

Så frågan är varför det har dröjt?

– Det har att göra med att vi inte var riktigt vakna på vikten av Europadomstolens domar som den här, men nu gör vi det och det är bättre att göra det något för sent än att inte göra det alls, säger Fredrik Beijer som är biträdande rättschef på Migrationsverket.

Nu är alltså en utbildning på gång och en manual för handläggare.

Så vad kommer domen leda till? Det verkar inte vara så klart. men sannolikt att betydligt fler asylsökande än i dag måste genomgå en utredning för att se om de har utsatts för tortyr eller inte, tror Fredrik Beijer, men hur många det kan röra sig om vet han inte.

Det har betydelse eftersom det bara finns några få, läkare, psykologer och psykiatriker i Sverige som gör den här typen av bedömningar av tortyrskador.

– Ja det är mycket möjligt att det är så och det kan ju innebära att det kan bli en viss förlängning, det får vi se. Det kan innebära att det blir kö. Vi vet inte riktigt mängden i dagsläget.

Men längre handläggningstider och dyra utredningar kan undvikas anser advokat Sten de Geer.

– Om man är lite mindre misstänksam mot de asylsökande så minskar ju behovet av utredningar, men det är klart, visst behövs det en väldigt stor ökning av kapaciteten att genomföra tortyrskadeutredningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".